Mercury. Det enda felet på denna bil var färgen. Man tyckte att en svart bil var snyggare än en brun. Så den slaktades!
-Det var andra tider.
Vid fototillfället tog jag tummen och gnuggade på kromet fram. Det var i fint skick.
Volvo sugga
Denna gamla Volvo sugga tjänstgjorde som taxi först innan den hamnade i skogen och blev använd som rastkoja åt några skogsarbetare som sökte värme i den medans dom åt sin matsäck och eldade i kaminen dom monterat in. Efter dom inte behövde den längre så blev den ståendes några år innan den blev dragen till skroten. Lägg märke till kaminröret som kommer upp mellan framrutan och torpedväggen genom ventilationsluckan.
Vi slutar där vi började.
Det är inte alltid så lätt att fota skogsvrak..
En dag skulle jag upp till de västra delarna av Medelpad för att träffa en kompis som skulle visa mej runt i området för skrotletning. Dagen började med en kopp kaffe i hans torp som ligger väldigt naturskönt med ängar och skog runt. Efter kaffet gick vi upp i skogen framför torpet för att fota en gammal Opel. Sedan en promenad över till grannens mark där en PV ligger delvis gömd under mossa så än så länge var det inga problem.
Vidare till en Cheva 51:a som ligger på taket i en rishög, tar några bilder på den för att sedan ha en träff med en Standard Vanguard också den på taket. När det är klart åker vi en bakväg därifrån när jag ser ett underrede på en bil som ligger på andra sidan en liten tjärn.
Stannar direkt och frågar om han vet vad det är för bil för den ser stor ut tycker jag men han visste inte. Tar några kort från nipkanten över vattnet på bilen där den ligger men känner att jag vill fram till den för att få bättre kort.
Kollar av terrängen och ser att man bör kunna gå runt tjärnen för att komma till bilen, Sagt och gjort, på med stövlarna nerför slänten och ut bland småbäckar som rinner ut från nämnda vattenhål. Efter att vi forcerat över hälften av bäckarna kommer vi fram till en som är två meter bred med ett isigt träd liggande rakt över.
Efter en stunds funderande och efter att ha kollat att trädet ska hålla oss ger vi oss ut på trädstammen. När kompisen är nästan över så halkar han till, tappar balansen och ramlar ner i dyvattnet och sjunker till midjan i denna stinkande sörja varefter en kamp uppstår för dels att hålla sej för skratt och dels för att hjälpa honom upp igen vilket inte är det lättaste för som sagt vi står på en isig, smal trädstam.
Så efter att han kommit upp sonderade vi terrängen och insåg att det var bara att ge upp. Jag fick mitt straff på tillbakavägen för då var det min tur att undersöka botten av en bäck med samma illaluktande sörja. Då var det skönt att få åka hem till torra varma kläder och en kopp kaffe.
Ett par veckor senare fick jag veta att det var en Volvo PV som vi sett så den var inte en så stor bil som jag trodde men det är väl så att man önskar en sak men får en annan men det blev ett kul minne.