Sveriges PapegojMagasin Nr 4 okt 2015 | Page 24

Sveriges PapegojMagasin 24 I n av e l b l a n d vå r a s ä l l s k a p s få g l a r Av Virpi Hellmark fortsättning Det finns fortfarande en del äldre omärkta fåglar i aveln, men med dagens chipmärkningsteknik finns ingen egentlig anledning att acceptera helt omärkta fåglar, om inte annat så bör föräldrafåglarna ha ett namn och en uppfödare noterad på ungens härstamningshandlingar, för att underlätta framtida härstamningskontroll och –matchning. Chipmärkningen kan enkelt göras i samband med t ex ett hälsotest av föräldrafåglarna och är självklart att föredra för tidigare omärkta fåglar. När du som intressent köper en fågel så räknar du med fågelns livslängd för de pengar du betalar, en summa som också egentligen ligger i relation till fågelns förväntade livslängd, om den får behålla hälsan. Du räknar säkerligen inte med att få med dig en fågel som riskerar att ha ett avsevärt förkortat liv på grund av genetiska sjukdomar, eller en nedsatt avelsduglighet på grund av inavel. Du räknar sannerligen inte med att få med dig virus till dina egna fåglar med ungen du tar med dig hem, och du räknar absolut inte med att behöva ta ett avlivningsbeslut, eller i värsta fall ett totalsaneringsbeslut, för ett obotligt virus som t ex PBFD (Psittacine Beak and Feather Disease). Vid avhämtandet av sin nya fågel kan man efterfråga virustest och glömmer inte att dubbelkontrollera fågelns ID märkning mot uppfödarbeviset, så att dokumentationen för individen du får med dig är korrekt. Här behövs en attitydsförändrin