Sveriges PapegojMagasin
23
I n av e l b l a n d vå r a s ä l l s k a p s få g l a r
Av Virpi Hellmark
fortsättning
Avelsmål som begrepp
När vi pratar om avelsmål är det
helt naturligt att definiera hur vi
har en avelsduglig och frisk individ
i avkomman som avelsmål. Att då
sätta syskon eller andra närbesläktade fåglar i häck, och samtidigt
hävda att man bedriver en ansvarsfull avel, blir för mig konstigt.
Forskningen säger motsatsen, inaveln leder till hög grad av embryodödlighet och därmed avelsoduglighet hos avkomman. Även om
syskonparet häckas och uppfödaren anser att häckningen gått bra,
så riskerar denna effekt att ses senare i livet för avkommorna. Rent
praktiskt säljs en fågelunge med en
från start nedsatt avelsförmåga,
ofta utan att köparen är medveten
om att fågelungen är en inavelsavkomma.
Avelns kostnader
Omedveten inavel behöver idag
inte finnas. Om uppfödarbevisen
för föräldrafåglarna inte ger svar
på frågan om släktskap, så ger ett
enkelt blodprov på de tilltänkta
föräldrafåglarna svar på släktskapsgraden, mot en i förhållandet
mindre summa pengar.
Ibland märker man hur pengarna
styr, hur affären kring avkomman
är det viktigaste för somliga uppfödare.
Vi ser samtidigt en utveckling mot
virustester i avelsbesättningarna,
små som stora, vi ser hur föräld-
radjur medvetet väljs ut och hur
etablerade par säras på då det
framkommer att det finns ett släktskap som inte identifierats förut.
Att pengarna skulle vara det viktigare är en teknisk omöjlighet i en
ansvarsfull avel. Aveln kostar
pengar, virustesterna kostar
pengar, utbyte av avelsdjur kan
kosta en hel avelssäsong om inte
flera, och pengar. Men det är
också fakta att en tillgänglig genetisk variation inom arten måste
vara mer värdefull än den egna
tilltänkta försäljningen. Det betyder att de arter som det finns dåligt om bland tamfåglarna borde
vara de som uppfödarna riktar
sina framtidsmål på och målet
måste omfatta en frisk fågelbesättning med en hög avelsduglighet
hos avkomman, samtidigt som
man tänker långsiktigt och på den
genetiska variation som behöver
finnas i den fångenskapsuppfödda
fågelbesättningen. Och ja, det kostar pengar att ha mål med sin verksamhet, men det kommer att
främja den långsiktiga hälsan hos
vår framtida fångenskapsuppfödda
fågelbesättning.
med den teknik som finns om inte
uppgifterna om härstamning ger
nog tydlig information. I en ansvarsfull avel har man satt sig in i
de vetenskapliga larmrapporter
som finns och man använder sig av
hälsotestade och friska föräldradjur för att undvika att eventu-
ella genetiska sjukdomar förs vidare. Tumörsjukdomarna hos undulaterna var fastställda som regel
för arten redan 2004 och det finns
absolut ingen anledning att chansa
med övriga arter och få samma
framtida utveckling hos dem. I en
ansvarfull avel har man den framtida genetiska variationen i tanken
och avelsmålen sträcker sig längre
än till den där kommande försäljningen.
Hur kan jag som köpare påverka
utvecklingen?
Vad är då en ansvarsfull avel?
Som köpare måste man vara kriI min mening är en ansvarsfull avel
tisk. Man frågar om släktskap och
en avel som är genomtänkt. I en
nöjer sig inte med ett ”nej” från
ansvarsfull avel finns en medveten
säljaren när föräldradjurens identitanke bakom introduktionen av de
tet inte finns noterat på uppfödartänkta föräldradjuren och släktbeviset.
fortsättning nästa sida
skapet dem emellan är uteslutet
Sveriges PapegojMagasin