Sveriges PapegojMagasin Nr 4 okt 2015 | Page 22

Sveriges PapegojMagasin 22 I n av e l b l a n d vå r a s ä l l s k a p s få g l a r Av Virpi Hellmark fortsättning samma genuppsättning…? Ska jag ens häcka en fågel som inte är grundligt hälsoundersökt i jakt på möjliga genetiska sjukdomar? Kriterierna för häckning måste ställas högre än ”häckvillighet”, diskussionen om avelshygien måste börja omfatta mer än rena holkar och uppsatta avelsmål måste vara något annat än en Blocketannons och försäljning. Avelshygien handlar bara om rena holkar, eller…? Vi pratar ofta om avelshygien, och av någon outgrundlig anledning får det oss att tänka på rena holkar. Avelsmål ser vi ofta som givna, utan att reflektera särskilt mycket över det. För visst är det så, att de avelsmålen vi vid en ställd fråga definierar är ”trevliga sällskapsfåglar”. omfatta avelsmålet ”frisk tamfågelbesättning”. En uppfödares avelsmål borde omfatta en uttänkt framtida frisk linje med reproduktiva fåglar. för föräldradjurens identitet är tomma. Det finns äldre fåglar i avel som är omärkta. Med dagens chipmärkningsteknik är en märkning inte på något sätt omöjlig att få till och Uppfödarbevisen, en nyckel i ar- nyttan av den märkningen har den som en dag skall undersöka släktMen ändå är det den ohanterbara betet! amazonhanen som sätts i voljär, Det finns de som har en planerad skap på dessa fåglars avkommor som häckfågel, för att producera avel, och med fåglarna ur de upp- mot tilltänkta partners. För andra ”trevliga sällskapsfåglar”…? födningarna medföljer tillräcklig djurslag tillämpas stamtavlor och information för framtida obesläk- det är inte svår Ё