Sveriges Papegojmagasin
och kom hem med fågel. Fåglarna som såldes
överlämnades på parkeringen utanför mässhallen
och fågeln som importerades plockades upp hos
uppfödaren på vägen hem. För vår del kändes
detta som rimligt tillvägagångssätt, utifrån ett
smittskyddsperspektiv.
På hemvägen fick vi också se uppfödarens övriga
fåglar och fågelanläggning, vilket var mycket
trevligt och även ett skönt stopp
Virus och bakterier!
Det finns en del virus och bakterier som är
vanligare än andra. Här följer en redogörelse för
en del av de saker man riskerar att få med sig med
fåglar man köper, när man egentligen inte har så
stor koll på hur de hållits innan de kom till mässan,
eller saker de kan få med sig från just mässan.
Cirkovirus, Psittacine Beak and Feather Disease
(PBFD), ”fransk fällning”
Nedan ser du två (2) exempel som har hänt
Faktisk händelse 1.
På en mässa i Danmark fanns viruset hos undulater.
Efter att mässan genomförts, och smittan hittats,
gjordes en smittutredning som slutade med att
hundratals undulater fick avlivas (källa: föreläsning
veterinär Ove Brinkmann, Malmö Fågelförening).
Faktisk händelse 2.
2015 fanns uppfödare i Danmark som sålde fåglar
med PBFD, otaliga köpare av papegojungar slutade
hos veterinären med en avlivning på agendan
(källa: den danska tamfågelföreningen).
PBFD är sjukdommen alla fruktar. Det finns
inget botemedel och sanering av fågelbestånd
och anläggning är det enda som fungerar. Vi vill
gärna inte tro att den finns, och adresserar gärna
taskiga fjäderdräkter till faktorer såsom miljö, kost
och aktivering. Viruset sprids genom aerosoler,
alltså partiklar i luften och genom direktsmitta.
Aerosolerna finns i allt fågeln utsöndrar och finns
kvar färdiga att smitta nya fåglar i ytor som varit i
kontakt med den smittade fågeln i månader även
om smittbäraren är borta sedan länge. Denna
smitta är mycket lättspridd, och egentligen den
allvarligaste av dem alla.
Cirkoviruset som orsakar PBFD är det minsta
kända viruset. Inkubationstiden är 3-4 veckor
och sjukdomsutbrottet sker 3-4 veckor efter
exponeringen för viruset. I det allra sämsta fallet
köper någon en otestad fågel, tar hem den och
testar den, provet visar negativt varpå fågeln sätts
in hos de andra fåglarna och sjukdomen bryter ut,
och smittar övriga fåglar några veckor efter detta.
I det vanligaste fallet påstår vi att den nya fågeln
köps in, och sätts in, utan tester. I det värsta fallet
har den nya fågeln viruset, men utvecklar inga egna
symtom förrän långt senare, och har hunnit sprida
viruset länge, innan den undersöks. Kanske har en
del av de tidigare ägda fåglarna dött, och den nya
fågeln helt utan symtom undersöks aldrig.
Testmetoder: PBFD testas till exempel genom
blodprov och fjäderprov, men kan också testas i
miljötest, som svarar på om viruset finns i miljön
kring fåglarna med ett enkelt ja eller nej.
Behandling: Viruset saknar botemedel och leder i
regel till döden.
Psittacosis, Chlamydiosis, Papegojsjuka
Nedan ser du två (2) exempel på vad som
har hänt.
Faktisk händelse 1.
2013 var en belgisk familj på besök i
Nederländerna och passade på att gå in på en
zooaffär specialiserad på fåglar och köpa med
sig en Agapornis hem. Kort efter hemkomsten
insjuknade alla i familjen i papegojsjukan, och detta
ledde till att myndigheterna åkte till berörd butik
och tog avförningsprover på 7 fåglar. Av dessa 7
prover var 4 (57 %) positiva för papegojsjuka
(Epidemiol Infect. 2016 Jun;144(8):1710-6).
Faktisk händelse 2
Maj 2013 upptäcktes också papegojsjukefall
hos människor i Holland. De två fallen hade en
gemensam nämnare. Båda hade besökt Zwolle
f ågelmässa och köpt med sig fåglar hem (www.riml.
nl).
Psittacosis orsakas av en bakterie som även smittar
på människor, det är alltså en anmälningspliktig
zoonos. Bakterien är stark, och sprids genom
aerosoler och genom direktsmitta. Bakterien går
från föräldradjur till ägg. Man har länge misstänkt
att det är så, men nu har bakteriens kontaminering
av embryo genom äggskal kunnat bevisas
(Transbound Emerg Dis. 2017 Feb;64(1):167-170).
Det betyder att även en unge från ett maskinkläckt
ägg från smittbärande föräldradjur kan vara
infekterad, och teoretiskt sett skulle alla äggen i
äggkläckaren kunna vara infekterade. I studier har
det visat sig att upp till 40 % av sällskapsfåglarna
bär på bakterien, och att i 90 % av de undersökta
fallen av människor svårt sjuka i papegojsjukan
10