Sveriges PapegojMagasin
37
En minnesbild från förr
Felix, vår läromästare och första papegoja
Av
Maria Rogstadius
När jag hämtade Felix, som vi döpte honom till,
hos uppfödaren begick jag mitt första stora misstag. De rekommenderade vingklippning och jag,
som inte hade så stor koll och inte hade funderat
så mycket på det, gick med på att de skulle klippa
vingfjädrarna. Felix kunde visserligen flyga ändå,
han kunde inte få så mycket höjd men tillräckligt
för att kunna transportera sig runt i rummet. Men
oj så tråkigt det var att se att han inte riktigt kunde
flyga som han skulle, och när fjädrarna växte ut så
var det underbart att se hur han swischade runt i
huset. Vi klippte aldrig vingarna - varken hans eller
någon annan fågels - igen.
Felix, grönkindad conure (greencheeked conure, Pyrrhura molinae
Efter att vi flyttat till Storbritannien blev jag involverad i ett rovfågelscenter, gick kurs i falkenering
och volontärarbetade litegrann med att visa upp
fåglar och samla in donationer. På centret fanns
även några papegojor, som hade lämnats in när
ägarna inte kunde ha kvar dem. Jag kärade ner mig
totalt i en av dem, en grönkindad conur av
cinnamon-färgmutationen. Fågeln ifråga var känd
för att försöka bitas men blev hemskt gärna
klappad av mig när den förstod att jag inte ville
den illa och att jag respekterade dess vilja.
DÄR startades mitt riktiga papegojintresse. Och
där började övertalningskampanjen - min sambo
var väl inte riktigt lika övertygad som jag om att vi
verkligen borde skaffa en papegoja, men jag var
kär i conuren och allt jag läste gjorde mig bara mer
intresserad. Inte den bästa grunden för papegojinköp, men en papegoja blev det. Det visade sig att
en uppfödare inte så jättelångt bort hade ungar av
just arten grönkindad conure i färgen cinnamon,
fyra månader gamla och redo att hämtas, så det
blev tågresa och conurunge.
Felix älskade
att ligga på
rygg i handen.
Så här i
efterhand så
inser jag att
det jag läste på
om papegojor
innan kanske
inte riktigt var
representativt.
Jag var rätt
oförberedd,
Felix bet något så vansinnigt, och mitt i allihopa
råkade jag ut för något traumatiskt på jobbet och
mådde riktigt dåligt en tid p.g.a det. Jag tyckte vi
testade allt, och inget funkade. Men till slut
mådde jag bättre, jag läste mer om papegojor,
Felix och jag började kommunicera bättre (även
om han fortfarande gärna bet Magnus, dock
endast om Magnus försökte hantera honom). Vi
hade lyckats riktigt bra med att göra honom till en
enmansfågel... Vi hade lyckats ta till oss att en
frödiet inte var bra för fåglar och gav honom
fortsättning nästa sida
Sveriges PapegojMagasin