Sveriges PapegojMagasin
16
En allt för kort tid med Bobbo
Robin Nordberg
Fortsättning
Hon berättade för mig att Bobbo
hade fått diagnosen Papillom, ett
obotligt herpesvirus. Jag började
sakta känna gråten och jag frågade
om det fanns något som kunde få
honom helt frisk.
gott och levde ett lyxliv in i det
sista.
När det tyvärr va dags för avlivning så hade jag inte sovit en
blund på tre dygn. Nu visste jag
bara att om någon timme så är du
inte hos mig längre. ...
Det fanns ingenting att göra förutom att gå in och försöka bränna
bort en liten bit av vårtan för att
underlätta för honom att få göra
sina behov. Att söva ner och
bränna bort vårtorna skulle behövas göras regelbundet eftersom
det skulle komma tillbaka hela tiden och Bobbo skulle ha ont…..
Jag fick åka hem med Bobbo och
fundera. Nu visste jag vad som
väntade mig. Att en bästa vän helt
plötsligt ska få lämna jorden. Jag
sov inte många timmar efter detta.
Jag funderade fram och tillbaka.
Vad var bäst för Bobbo?
(Samtidigt försökte jag lägga åt
sidan vad jag ville).
Jag tog det tunga beslutet att min
älskade vän skulle få somna in.
Han skulle inte behöva lida varje
gång han bajsade.
Jag stod bara där hjälplös och var
så ledsen. Det var naturligtvis ett
mycket svårt beslut att fatta, men
jag tänkte på honom och vad som
var bäst ifrån hans perspektiv.
Trots utgången så är jag så glad
att jag valde just den fågeln.
Dom framsteg och hans utveckling
har gett mig mer erfarenhet. Idag
gläds jag av att tänka på vår tid
tillsammans och alla roliga minnen. Bobbo finns kvar i mitt hjärta
och på bilder och filmer som jag
har på datorn och mobilen. Gör
nog det varje dag än så länge. Då
ler jag över den spelevink Bobbo
var.
Ni som har följt min resa på Facebook ifrån början ska ha stor
eloge som stöttat mig. Hoppas alla
tar detta på fullaste allvar om papillom viruset.
Bobbo hade nu fått sprutan med
insomningen och jag hade honom i
min famn och klappade honom
och pussade honom medans jag
såg hans ögon mer och mer börja
slå ihop. jag klappade och luktade
på honom och kände hur hans
hjärta blev mer ansträngt och slutade slå. Efter några minuter så
tog veterinären och lyssnade på
hans lilla hjärta.
Nu har ni alla fått ta del av min
resa kortfattat och hoppas att ni
förstår att livet för våra älskade
fåglar kan ta en snar vändning, så
mitt råd är när ni skaffar livskamrat. Testa era fåglar.
Nu var Bobbo inte kvar bland oss.
Nu hade han kommit till himmelriket. Veterinären blev berörd hon
med när hon såg mig o Bobbo.
Hon påminde mig att det inte
Jag ringde till distriktsveterinären
fanns någon annan utväg för hans
och bokat tid för avlivning, Ringde
skull.
även Agria för att avsluta försäkJag va så fruktansvärt ledsen men
ringen.
oerhört stolt över mig själv som
Nu hade jag och Bobbo bara en
orkat genomföra det och att jag
Sköt om er och era fåglar
vecka kvar ihop. Jag kände tidsvar med Bobbo hela vägen till slum.v.h
press och ville inget annat än att
tet.
.
ett mirakel skulle dyka upp för oss. Idag är jag oerhört mycket starDen sista veckan försökte vi göra kare än vad jag var innan dessa två
allt som han tyckte va kul. Vi åt
år tillsammans med Bobbo.
Sveriges PapegojMagasin