Sveriges PapegojMagasin Nr 1 jan 2014 - Page 9

S i d a S v e r i g es 9 P a p e g o jM a g a s i n B o s s e o c h h a n s g r å Teorierna om varför hon gjorde Jag bor lite trångt jag kan hålla ungen som hon gjorde har varit många. Den jag själv tror på är att hon i sin iver att fixa med Lillens fjädrar gick för långt och började bita av blodpennorna på ryggen. Jag fick efter några dagar svar från veterinärerna och den ena tyckte jag skulle låta Lisa träffa Lillen och den andra tyckte jag skulle låta bli. Svaren var olika men det hade nu löst sig ändå. Lillen är 8 veckor gammal och har börjat lära sig den svåra konsten att andvända näbben och tungan för att själv kunna äta ett blåbär. Han sitter också i sin låda och precis som ett spädbarn börjar han experimentera med olika ljud. Han gnyr och ylar i olika tonarter. Han har även börjat ta små promenader på golvet och det går lite så där då det är svårt att hålla ordning på de stora fötterna. utom synhåll men ej utestänga ljuden han gör, så Lisa visste att han var i närheten och hon letade och letade. Vi åkte ut på landet där det också är lite trångt Lisa satt hela tiden i uteburen med näbben tryckt mot nätet i den riktningen hon visste att lillen fanns och skakade sina vingar och pep. Jag tyckte så synd om henne hon mådde inte bra. Jag mailade två av våra kändaste fågelveterinärer då det var lördag och stängt. Frågan var om jag kunde låta Lisa träffa Lillen lite under uppsikt. Jag åkte hem från landet efter några dagar då jag fick en ide! Jag nöp av tre stänger i transportburen så Lisa kunde få in huvet och mata Lillen samtidigt som hon inte kunde komma åt och putsa honom då han bara kunde backa bort några steg. Han kan inte greppa med fötterna än, så när jag ska flytta Lillen får jag lyfta honom med handen under magen. Lisa matar genom ”Matluckan”. Lösning/uppfinning för att undvika fler överputsningar av Lillen. Det fungerade Lisa har efter en veckas handmatning av mig, nu återfått matansvaret. Hon var lite nojig i början då hon försökte gräva sig in till Lillen men nu träffar hon honom dagligen en liten stund utanför transportburen under översikt av mig. Hon putsar Lillen på huvet och nacken och han blundar och tycker nog det är skönt sen letar hon sig ner på ryggen. Det ser ut som hon putsar försiktigt. Men Lillen tycker inte om det så jag tar bort Lisa när hon försöker putsa fjädrarna på ryggen. Lillen har även börjat putsa sig själv sen någon vecka tillbaka. . Lisa som inte såg att jag tog ut Lillen flaxar efter mig och sätter sig på min axel och ser när jag spolar ner vad hon tror är Lillen... Lillen börjar bli stor! Efter ytterligare några veckor började Lillen klättra lite. Han kommer ut ur sin låda själv, sitter ofta på kanten och kollar. Han kan också sitta på ett ben när han har klovård, om än ganska vingligt och bara i kortare stunder. Vid drygt 9 veckors ålder öppnade han och smulade sönder en jordnöt, jag tror inte han fick i sig något. Lillen kan ännu inte hålla något med fötterna. Det fungerar bra mellan Lisa och Lillen nu, så hon har fått tillbaka full vårdnad. Jag har kvar lådan i transportburen då han vill sova i lådan. Tror att det beror på att han känner sig trygg i transportburen. Den är helt öppen så han kan kravla sig ut när han vill. Jag har lagt lite grenar på botten av buren så han kan öva att greppa och klättra utan att riskera att falla och slå sig. Men Gunnar får inte vara i buren för Lisa. På landet i uteburen bryr hon sig inte att Gunnar också bor där. Han kan gå fram och hälsa på Lillen utan att Lisa bryr sig. Gunnar kan även gå fram till Lillen här hemma när han springer omkring på golvet. Ibland undrar jag vad som rör sig i Lisas huvud.