Sveriges PapegojMagasin Nr 1 jan 2014 | Page 15

S v e r i g es S i d a P a p e g o jM a g a s i n N y m f k a k a d u a — n y m p h i s c u s D e l 1 5 h o l l a n d i c u s 1 Nymfkakaduan tillhör underfamiljen kakaduor där den är klassad som ett eget släkte med enbart en art. Class (Klass): Aves Order (Ordning): Psittaciformes Family (Familj): Psittacidae Subfamily (Underfamilj): Cacatuinae Genus (Släkte): Nymphicus Species (Art): Nymphicus hollandicus Svenskt namn: Nymfkakadua Latinskt namn: Nymphicus Hollandicus Engelskt namn: Cockatiel Tyskt namn: Nymphensittiche 1987 beslutade Riksförbundet Svensk Fågelhobby om namnändring till Nymfkakadua. Anledningen till namnändringen var att det genetiskt bevisats att nymfen tillhör kakaduasläktet och inte parakitsläktet som man förut trodde. Nymfen härstammar från Australien. Den lever i de inre delarna av kontinenten, ofta i den öppna eucalyptussavannen, på de ökenliknande grässavannerna och i buskstäppen. De lever under extremt hårda livsförhållanden eftersom det i dessa områden kan vara torka i flera månader och dagstemperaturen ofta är uppemot 50 plusgrader och nattetid kan temperaturen vara så låg som bara ett par plusgrader. Under dygnets varmaste timmar sitter de oftast och vilar högt upp i lövverket i ett träd. De lever i relativt små flockar på 20-30 individer och de är vad vi brukar säga nomadiserade, dvs de är inte bofasta på ett ställe utan flyger från plats till plats på ständig jakt efter vatten och föda. Papegojforum Ofta kan man se stora flockar på flera hundra nymfer flyga tillsammans men denna stora flock består av många mindre. Nymferna sägs vara en av Australiens skickligaste flygare. Ofta måste de flyga långa sträckor i sitt sökande efter vatten och föda och de återvänder sällan till de träd där de tillbringade natten innan utan de letar upp andra träd på närmare håll. Tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen söker de sig ner på marken för att äta och de är då mycket skygga och helt tysta. Även vid sina besök vid vattenhålen är de mycket skygga och sätter sig sällan på strandkanten för att dricka, utan gör en störtdykning och landar i vattenbrynet för att snabbt ta en klunk vatten för att sedan omedelbart lyfta igen. När de flyger och när de sitter i träden är de ganska högljudda. Hanarna sjunger och fjäskar och visar upp sig för ”sin flock” och för att visa andra att han är stor, stark och vacker. De häckar under regnperioden som infaller under augusti-december då det finns gott om grodda fröer. De föredrar bohål högt upp i något torkat träd oftast i gamla eukalyptusträd. Det är vanligt att flera par häckar i samma träd, även par från olika flockar kan dela träd. Som regel lägger de 4-