Sveriges PapegojMagasin Nr 1 jan 2014 - Page 13

S v e r i g es S i d a P a p e g o jM a g a s i n A t t v a r a 1 3 u p p f ö d a r e Jag kommer här berätta lite om hur vår Ungarna bor då i köket och även om vardag ser ut när vi har ungar och hur vi gör med våra ungar. Att föda upp papegojor är något som styr hela ens vardag. Det tar upp mycket tid och allt måste planeras. Man kan inte åka iväg hur som helst om man har ungar man måste mata. Även när ungarna är i holken måste man ha koll, matskålar blir snabbt tomma när ungarna växer och holkarna blir grisiga. de fortfarande mest spenderar tiden tillsammans i buren så kan ungarna sakta vänja sig vid allt som händer runt omkring dem. Vi är förutom fågelägare både småbarnsföräldrar och hundägare så det blir mycket spännande att titta på. Samtidigt blir de också presenterade för fast föda och leksaker. När ungarna flyttar till den stora buren bor de i vardagsrummet och får vara med oss utanför buren lite mer. Ungarna sitter och myser med oss i soffan när vi tittar på tv och de får prova sina vingar. Det är en het debatt det där med handmatning, och fler och fler förespråkar föräldramatade ungar. Det är en bra trend absolut, men samtidigt, när det väl kommer till kritan, så är det handmatade ungar som efterfrågas av köpare. Vi har därför valt att låta föräldrarna mata ungarna de första veckorna och tar sen in de och handmatar sista tiden. Det är vårt sätt att försöka kompromissa och att låta fåglarna få veta att de är fåglar, men samtidigt leverera handtama ungar. När vi tar in ungarna så äter de välling var fjärde timme, med uppehåll på natten. Är man inte hemma på dagarna eller har ett arbete där man kan ha med ungarna så fungerar det inte. Jag pluggar hemifrån och är timanställd på två ställen samtidigt. Ibland är jag hemma mycket på dagarna och ibland knappt alls. Sambon jobbar heltid men har möjlighet att ta med ungarna när jag inte är hemma. Hans arbetskamrater tycker det är spännande med de små och frågar efter ungarna när de inte är med. Har man inte de möjligheterna som vi har så är det nästan omöjligt. Grå Jako ungar I början när vi tar in ungarna så sitter de i en plastlåda som vi täcker över nästan helt med en handduk. När ungarna är så små så hanterar vi dem inte mer än vid matning. Ungarna behöver inget sällskap eller gos vid den åldern, det de behöver är lugn och ro i sin mörka låda och inget annat. När ungarna sen blir lite större och har blivit nästan fullfjädrade så flyttar vi dem från lådan till en liten bur. De får sitta i den lilla buren tills de klarar av att sitta ordentligt på pinne utan att trilla ner. När vi känner att ungarna har tillräcklig balans, får de flytta till en bur. När ungarna flyttat från lådan till den lilla buren, börjar vi socialiseringen. När ungarna får prova att äta själva är det första de får smaka pellets. Vi sätter in en skål med pellets sen tar det inte lång tid innan nyfikenheten tar över och ungarna provsmakar. När vi märker att de petar i pelletsen så erbjuder vi dem även uppblötta duvfrön, grönsaker och frukter. Ju mer de små äter av maten \