Tidskrift för konservering
1.
Lady Temples stora monument på Parte Antica med figurrelief behand-
lades med biocid, inpackning av ammoniumvätekarbonat, EDTA, samt mikroblästring, följt av konsolidering med Wacker OH. En röd ton spreds över
hela monumentet, orsakat av krapplusen i det lagerträd som bredde ut
sina grenar över monumentet. Den röda tonen gick inte att avlägsna. Vid
evaluering 2012 hade den röda färgen tonats ner, blivit brunare, men marmorn hade fortfarande en partiell svag röd ton. Marmorn var stabil.
2.
T. Knox Armstrongs monument står fritt på Parte Vecchia. Det rengjor-
des med inpackning i ammoniumvätekarbonat. Vid evaluering 2012 var
marmorn stabil men delvis täckt av svart ytbeläggning.
3.
M. Giordanos monument står under ett lagerträd på Parte Vecchia.
Det rengjordes med såpvatten samt ammoniumvätekarbonat på de svarta
krustorna. 2012 var de vertikala ytorna fortfarande rena medan de horisontella hade svart beläggning, framför allt kanterna där marmorn sedan
tidigare var vittrad. Marmorn var stabil. (se fig 1-3)
Kyrkogården är indelad i många kvarter. På den äldsta delen, Parte Antica,
genomförs numer en lättare underhållsrengöring med jämna mellanrum,
vilket gör att inga omfattande insatser behövs. Monument på Parte Vecchia och övriga zoner får ingen kontinuerlig skötsel. Exempel 2 och 3 har
således inte åtgärdats på 16 år. En genomgång av alla konserverade monument visar att skuggigt läge och växtlighet påskyndar behovet av nya
konserveringsåtgärder.
En annan serie tester inleddes i Axel Munthes Villa San Michele på Capri
år 1998. Projektet genomfördes under två år i samarbete med Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet (ICUG). Villan ligger i en
parkliknande miljö med stark växtlighet, klimatet är fuktigt och varmt och
luften saltmättad. Här utfördes en serie systematiska
småtester av substanser för rengöring och konsolidering. Fyra biocider, fem rengöringsmedel, fem konsolideringsmedel och fyra ytskyddsmedel testades.
På varje marmorobjekt testades minst tre olika
Odysseus med missfärgning
av guldalg, före rengöring,
under rengöring med svagt
såpvatten, efter rengöring.
rengöringsmedel på cirka 1x3 cm stora testytor, varefter ett av medlen valdes. Ingen ytskyddsbehandling
utfördes på något konstverk. Substanser för konsolidering och ytskydd
testades på släta oskadade marmorplattor som sedan fick ligga ute i trädgården och har kontrollerats med jämna mellanrum, eftersom jag fortsatt
arbetet med konservering och underhåll fram till våren 2013. Totalt har
44 konstverk konserverats under åren, och några av dem rengjorts flera
gånger. Jag kan i detta sammanhang inte gå in på detaljer utan kommer
att göra en summering av erfarenheterna. Alla föremål som står i ventilerade utrymmen med tak har klarat sig bra. I tre fall har en rengöring
med såpvatten behövts efter 12-13 år. Det har då varit föremål som stått i
närheten av fuktig växtlighet. Föremål placerade utan tak i fuktig miljö har
de sämsta förutsättningarna, oavsett om de står i trädgården omgivna av
grönska eller i atriet - skugga och fukt är en bra kombination för biologisk
påväxt och förändringen sker snabbt. Konstverk i sådana miljöer behöver
rengöras vartannat år om man vill slippa omfattande åtgärder. På Capri
finns också en guldalg som snabbt missfärgar den vita marmorn men den
4