Tidskrift för konservering
Altaruppsatsens material reagerar på olika sätt
Det 15,5 meter höga altaret i Gustaf Vasa kyrka är unikt både i Sverige och
i Norden med sin kombination av trä- och stuckkonstruktioner. Citybanans
kartläggning av altarets uppbyggnad har varit nödvändig för att göra en
relevant riskanalys och skräddarsy ett kontrollprogram för att förebygga
skador. Materialen reagerar på olika sätt om de utsätts för vibrationsinducerade rörelser; när ett styvt och sprött mineraliskt material (stuck)
möter ett elastiskt material (trä) uppstår en vibrationsrisk. Altaruppsatsen
i Gustaf Vasa kyrka är det mest känsliga och därmed det mest undersökta
objektet inom projekt Citybanan.
Ett modulbygge från 1700-talets början
Altaret är ett modulsystem av träboxar som är staplade på och intill varandra. Enligt barockens hantverkstradition är dessa moduler låsta till varandra genom ramverk och kilenheter i två olika träslag. I samband med att
altaret monterades upp i Gustaf Vasa kyrka 1906 ändrades den ursprungliga konstruktionen. Uppmonteringen tycks ha skett snabbt utan kunskap
och uppskattning av det barocka konstruktionssättet och dess verkan. Den
ursprungliga konstruktionen har under 1900-talets restaureringar missförståtts och stabiliserats på diverse sätt med t.ex. med spikar. Dessa lösningar har belastat konstruktionens ytskikt och lett till deformationsskador.
Sjuttonhundratalets hantverksspår har genom osakkunniga restaureringsåtgärder blivit glömda och dolda.
Det fanns i januari 2008 få sammanhållande konstruktionspunkter inom
altarets modulenheter samt mellan modulenheterna. Flera av altarets
moduler saknade ramar och de låsverkande kilar som håller modulerna i
sin position. Spårkartläggningen i altarets invändiga konstruktion säger
oss att vid färdigställande av altaret 1731 fanns det 72 kilar i konstruktionen och år 2008 saknades 62 av dessa kilar. Under 1900-talet har 93
% av det totala kilbeståndet som låste modulerna försvunnit eller ersatts
Arbete med att återstabilisera
konstruktionen föregicks av en
uppmätning och tillverkning
av förlagor av de förlorade
delarna. Här befinner sig Julia
14 meter upp på altarets byggnadsställning och mäter upp
förlagan till ett ramverk.
22