Realia - Page 20

Tidskrift för konservering påverkas av omgivningsfaktorer. Teamet har objektivt och systematiskt dokumenterat hur den kyrkliga konsten mår vid en fast tidpunkt. Dokumentation har utförts för att konstobjekten ska kunna övervakas med anledning av påverkan från dess omgivning, i detta fall vibrationer och markrörelser. Utanför Sverige är detta övervakande och proaktiva förhållningsätt inom kulturvården något som tydligt växt fram de senaste 15 åren. Inspirerande för oss var medverkan i konferensen “Preventive conservation: practice in the field of built heritage” som hölls september 2009. Där vi presenterade vårt arbete med kyrkornas fasta konst och tunnelbygget. Konservatorsförbundet i Schweiz var initiativtagare till detta och deltagare från olika länder presenterade hur man förflyttat fokus från aktiva konserveringsinsatser på byggnadsknuten konst till förebyggande. Innan eventuella åtgärder omsätts, direkta likväl som indirekta, läggs tydligare fokus på att förstå konstens konstruktion, tillverkningssätt och interaktion med byggnaden för att kunna ringa in dess tillstånd, risker och orsak till tillstånd. Detta förhållningssätt har vi konsekvent arbetat efter inom projektet. En tillgång för projektet och lagarbetet har även varit att flera av oss som varit delaktiga i projektet verkar eller har verkat inom kulturvård och kulturarvsfrågor utanför Sverige, i länder som Tyskland, Österrike, Schweiz, Estland och Frankrike vilket har gjort att vi inspirerats och tänkt i nya banor. Vår förhoppning är att detta förhållningssätt ska få ett större fotfäste även i Sverige. Genom att veta mer om en byggnads integrerade konst, dess tillverkningssätt, risker och konsekvenser är det möjligt att ha bättre kontroll på påverkan och ligga steget före även när det inte vibrerar med anledning av ett tunnelbygge. Vårdar vi kyrkokonsten med fokus på ytan? Förebyggande insatser Med förebyggande insatser avses tillfälliga skyddsåtgärder eller byggproduktionsanpassningar vilka sätts in för att förhindra att framtida skador eller slitage uppkommer. Indirekt förebyggande åtgärder sätts in för att förbättra objektets omgivning (t.ex. reducering av vibrationsnivåer, genom anpassning av byggmetod). Direkta förebyggande åtgärder är reversibla eller permanenta konstruktioner eller skydd på konstobjektet under byggtiden. Åren som vi har övervakat kyrkokonsten har gett upphov till funderingar om kulturvård och konservering. I Sverige åtgärdas ofta kyrkornas fasta konst och ytor i samband med större restaureringar av hela kyrkobyggnaden. Behovet av rengöring eller s.k. översyn är ofta fastställt av annan yrkesgrupp än konservatorn. I centrum står ofta det estetiska, de för andra yrkesgrupper och brukare synliga konservatorsinsatserna. Alltför ofta blir rengöringseffekter av ett kyrkorum och dess konst kommunikationsverktyget för att visa vad konservatorns insatser står för. Altaruppsatsen i Gustaf Vasa kyrka är ett tydligt exempel när underhåll av yta och estetik har gått före underhåll av själva konstruktionen. Nittonhundratalets underhåll av altaruppsatsen har upprepat präglats av att man åtgärdar symptomen på ytskikten men inte orsaken till dessa. Inom ramen för Citybanans arbete undersöktes för första gången orsaken till de upprepade skadorna på ytskikten. Detta har väckt tankar om konservering i Sverige idag. Fokuserar kulturvården än i dag på yta, renhet och synliga resultat? Har vi konservatorer inte fått eller tagit utrymmet att bevisa vad orsaken till symtomen på objekten faktiskt är? I efterföljande artikel berättar spåren i den Prechtska altaruppsatsen i Gustaf Vasa kyrkan mer om detta. Text: Anna Henningsson 20