Tidskrift för konservering
undersökt konstobjekt och de kulturhistoriska ytskikten i kyrkorna Gustaf Vasa,
Sankt Matteus, Sankta Clara, Sankta
Maria Magdalena och Adolf Fredrik. Under åren har ett 40-tal ögon kontrollerat
och besiktigat med en specialframtagen
modell för kyrklig fast konst. Modellen
har ett tydligt proaktivt fokus med metoder och processer för att förebygga
skador innan de inträffar istället för att
reaktivt konstatera skador och sätta in
konserveringsåtgärder.
Proaktivt arbetssätt ersatte
Svensk Standard
Det finns en standard för hur man besiktigar en byggnad före och efter vibrationsalstrande arbeten, Svensk standard
SS 460 48. Denna besiktningsmetodik
är inte anpassad för konst- och kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga inventarier.
Kyrkors konst och ytskikt har ett stort
värde av immateriell karaktär, omöjliga
att ersätta ekonomiskt. Därför utarbetade Trafikverket, genom Disent AB våren
2010 en besiktnings- och kontrollmodell
anpassad för Svenska kyrkans konst och
kulturhistoriska ytskikt för tunnelbygget
Citybanan.
Till skillnad från Svensk standard
SS 460 48 fokuserar den nyframtagna
modellen på att övervaka identifierade
risker löpande för att i ett tidigt skede
upptäcka om tendenser till skador uppstår. Till denna löpande övervakning
är förebyggande insatser kopplade genom en beredskapsplan. Citybanans
kontrollmodell fokuserade på att förhindra och aktivt förebygga att skador
uppkommer - inte att i efterhand konstatera dessa i efterbesiktningar vilket
är fallet i standarden.
Vikten av ett tydligt utgångsläge
För att kunna fastsälla om materialen som kyrkokonsten består av påverkas av omgivningen, i detta fall vibrationspåverkan är ett tydligt utgångslä-
Under dagsljuslampor för
konstundersökningar övervakas det löpande för att i
ett tidigt skede upptäcka om
tendenser till skador uppstår.
Foto: Disent AB
ge viktigt. Det började innan Citybanans byggstart med statusbesiktningar
för att identifiera risker, konstruktionssätt och tillstånd. I denna konsekvensanalys identifieras, analyseras och rangordnas de specifika riskerna
för konsten och de kulturhistoriska ytskikten i respektive kyrka. Riskzoner
inom byggnaden eller dess konst ringades in och var underlag till relevanta
referensytor för byggnadsdelar, ytskikt eller konst med särskilda behov och
värden. Till varje referensyta finns särskilda fotografier (högupplösta) tagna vid statusbesiktningen. Dessa fotografier var underlaget som de visuella
kontrollerna utfördes emot.
17