Realia - Page 17

Tidskrift för konservering undersökt konstobjekt och de kulturhistoriska ytskikten i kyrkorna Gustaf Vasa, Sankt Matteus, Sankta Clara, Sankta Maria Magdalena och Adolf Fredrik. Under åren har ett 40-tal ögon kontrollerat och besiktigat med en specialframtagen modell för kyrklig fast konst. Modellen har ett tydligt proaktivt fokus med metoder och processer för att förebygga skador innan de inträffar istället för att reaktivt konstatera skador och sätta in konserveringsåtgärder. Proaktivt arbetssätt ersatte Svensk Standard Det finns en standard för hur man besiktigar en byggnad före och efter vibrationsalstrande arbeten, Svensk standard SS 460 48. Denna besiktningsmetodik är inte anpassad för konst- och kulturhistoriskt värdefulla kyrkliga inventarier. Kyrkors konst och ytskikt har ett stort värde av immateriell karaktär, omöjliga att ersätta ekonomiskt. Därför utarbetade Trafikverket, genom Disent AB våren 2010 en besiktnings- och kontrollmodell anpassad för Svenska kyrkans konst och kulturhistoriska ytskikt för tunnelbygget Citybanan. Till skillnad från Svensk standard SS 460 48 fokuserar den nyframtagna modellen på att övervaka identifierade risker löpande för att i ett tidigt skede upptäcka om tendenser till skador uppstår. Till denna löpande övervakning är förebyggande insatser kopplade genom en beredskapsplan. Citybanans kontrollmodell fokuserade på att förhindra och aktivt förebygga att skador uppkommer - inte att i efterhand konstatera dessa i efterbesiktningar vilket är fallet i standarden. Vikten av ett tydligt utgångsläge För att kunna fastsälla om materialen som kyrkokonsten består av påverkas av omgivningen, i detta fall vibrationspåverkan är ett tydligt utgångslä- Under dagsljuslampor för konstundersökningar övervakas det löpande för att i ett tidigt skede upptäcka om tendenser till skador uppstår. Foto: Disent AB ge viktigt. Det började innan Citybanans byggstart med statusbesiktningar för att identifiera risker, konstruktionssätt och tillstånd. I denna konsekvensanalys identifieras, analyseras och rangordnas de specifika riskerna för konsten och de kulturhistoriska ytskikten i respektive kyrka. Riskzoner inom byggnaden eller dess konst ringades in och var underlag till relevanta referensytor för byggnadsdelar, ytskikt eller konst med särskilda behov och värden. Till varje referensyta finns särskilda fotografier (högupplösta) tagna vid statusbesiktningen. Dessa fotografier var underlaget som de visuella kontrollerna utfördes emot. 17