Tema 9: Kulturdriven tillväxt eller bättre miljö gen
Umeås viktiga roll i framtidens grön
Vi inledde detta Valmanifest med att tala om kommunens två problem. Det första kallade vi för den akuta
krisen för välfärden. Det andra kallade vi för behovet
av nya långsiktiga tillväxtmototer för att undvika att
hamna i en farlig nedåtgående spiral. I inledningen sa
vi att makthavarna i kommunen valde fel alternativ när
det gällde ny långsiktig tillväxtmotor. De valde den s.k
kulturdrivna tillväxten. Detta alternativ är inte bara ren
bluff som långsiktig tillväxtmotor. Den har även bidragit
till den akuta krisen för välfärden (kostnaderna för skrytprojekten underminerar kommunens ekonomi och ökar
påfrestningarna 2015 och åren därefter). Dessa problem
behandlade vi utförligt i Tema 3, på sidorna 10-14.
Vi ska avsluta detta valmanifest genom att gå tillbaka
till utgångspunkten och på ett mer utförligt sätt presen-
tera vad Arbetarpartiet ser som en ny långsiktig tillväxtmotor för Umeå, nämligen arbetet med att utveckla
grön industriproduktion. Detta skulle koppla samman
kommunens framtid med det internationella arbetet
för att minska utsläppen av växthusgaser och bromsa
klimatuppvärmningen. För att nå framgång krävs en
mobilisering, inte bara av Umeås forskningsresurser,
utan även av kranskommunernas industriella kunnade
och länets råvaruresurser. Detta samarbete är nödvändigt och skulle inte bara gynna Umeå utan även andra
delar av norra Sverige. Det skulle bidra till att stoppa
industridöden, förlusten av jobb och avfolkningen av
inlandet. Detta är också bra för Umeå. Kommunen kan
inte vidareutvecklas, som en ensam ö, i ett folktomt
Norrland.
Kommunledningen agerar som om
de trodde att den s k ”kulturdrivna
tillväxten” innebär en ny historisk
epok som efterträder de jordbruks-,
industri- och varuproducerande
samhällena. Detta är pinsamt dumt.
Kinas framväxt som stormakt beror
på landets industriella produktion.
Tysklands ställning som Europas
stormakt beror också på landets industri. USA:s ekonomiska tillbakagång beror på avindustrialiseringen.
I slutänden kommer Sveriges
välfärd att stå eller falla med landets
industriella styrka.
intresse och kunnande för industrins och miljöns betydelse samt
möjligheter, b) en syn på universitetens utbildning och forskning
som en nationell (och internationell) resurs – och inte som ett
dragplåster för att locka studenter
så att restaurangnäringen ska
kunna sälja mera öl, c) dynamik: en
förmåga att inse att resurser som
forskning, industri, råvaror och
kommunikationer tillsammans kan
uppnå den ”kritiska massa” som
gör det möjligt att ta itu med en
verkligt väsentlig uppgift.
Umeås kommunledning borde, i sitt
sökande efter nya tillväxtmotorer,
ha inventerat de väldiga tillgångar
som finns i Umeå och i länet. Det
gäller just forskning och utbildning, industriellt kunnande och
råvaror. Här finns två universitet,
ett unikt skogstekniskt kluster i
kranskommunerna och mängder av
skogsråvara i inlandet. En samordning av dessa resurser hade kunnat
skapa en ny långsiktig tillväxtmotor. Men för att detta ska kunna bli
till verklighet krävs följande: