Kommodoren har ordet
De kamerala förändringar som aviserades i senaste Nytt har
nu genomförts och jag hoppas att de skall lända klubben till
nytta och glädje. Kanslichefen får en deltidsassistent som
skall bistå med att handha rutinuppgifter under arbetsveckan
och sålunda ge Cecilia mera tid för medlemsservicen och
litet andrum mellan verserna då mycket av det vi medlemmar
sysslar med ju sker på kvällarna.
Styrelsen har också, som en skänk från himlen kunnat utse
en “ständig sekreterare”, vår klubbmedlem Göran Cedercreutz. Benämningen är inte ny men arbetsbeskrivningen har
varierat. Han skall fr.o.m. årsskiftet sätta upp och utveckla ett
sekretariat för styrelsen. Som mina läsare vet har den mesta
informationen och dokumenteringen sin upprinnelse i styrelsen och det är nu meningen att sekretariatet skall systematisera
detta. Den ständige sekreteraren
skall dessutom hålla koll på utmärkelser, pokaler och förtjänta
samt bidra till årsbokens tillkomst.
Ytterligare skall han bli medlem i
historikkommittén och hålla nära
kontakter till infokommittén. Jag
är själv oerhört tacksam över att
denna fråga som många år har
sysselsatt oss nu tycks gå mot en
lycklig lösning. Vi ser fram emot
ett gediget samarbete i all synnerhet som varje anständig klubb bör
hålla sig med en ständig sekreterare, våra anglosaxiska kolleger
har det, Nobelstiftelsen har det och
här hemma finns det också några
exempel på detta.
Dessutom bör vi i detta sammanhang även hälsa klubbens
nya klubbmästare Edvard Krogius
välkommen, styrelsen utnämnde
honom i november och han tillträder efter nyår. Hans programplaner är härliga att bekanta sig
med. Det skall bli verkligt trevligt att samarbeta här också.
Jag har tyvärr nu också anledning att mullra litet. På sjösäkerhetsnämndens möte i november var dess ordförande
tvungen att fästa styrelsens uppmärksamhet vid att det åtminstone i år förekommit flagranta fall av missbruk av klubbens flagga. Genom effektiverad uppföljning av besiktigade,
registrerade och hamnplatsbrukande båtar har det framgått att
ur registret avförda båtar fortfarande några bär klubbflagga,
utnyttjar hamnfaciliteter och andra förmåner som om ingenting skulle ha hänt. Detta hänsynslösa beteende har påtalats
men besvarats med ett nedlåtande: “vem bryr sig?” och detta
kommer att föranleda styrelsen att ta sig an saken på strängaste
sätt. Denna nonchalanta attityd är inte lämplig en medlem av
det anrika NJK.
Bruket av klubbflagga i aktern bygger på ett statrådsbeslut
baserat på lagen om Finlands flagga. Därigenom ikläder sig
klubben vissa förpliktelser eftersom akterflaggan jämställs
med nationalflaggan. Till dem hör förbindelsen att upprätthålla
ett register över de båtar som är berättigade att föra flaggan.
Grunden för registret är att båten är anmäld och besiktigad (och
därmed följaktligen konstaterad sjöduglig). Uraktlåtenhet att
årligen besiktiga båten leder småningom till att obesiktigad båt
avförs från registret. Vi har bedömt att förutsättningar för bruk
av klubbens flagga inte föreligger då en båt trots upprepade
påminnelser inte besiktigats och sålunda inte vederbörligen
kunnat registreras. Vi kommer därför i framtiden att be ägare
till utskrivna båtar att till klubbens kansli vänligen återställa
alla akterflaggor med NJK:s emblem för att därmed minska
frestelserna till illojalt beteende. Det bör dock i detta sammanhang påpekas att medlem fortfarande är berättigad att föra
båtägarvimpeln i salningen men att den ensamt inte berättigar
till utnyttjande av alla de förmåner klubben erbjuder. Denna
uppmaning kan förefalla drakonisk men den berör gudskelov
en försvinnande liten minoritet medlemmar. Den blotta vetskapen emellertid, om att det förekommer både attitydmässiga
och ekonomiska snålskjutsare, sårar åtminstone mig, och jag
ville därför inte låta saken förbli
opåtalad i denna spalt.
I höst inskrevs 37 nya medlemmar i klubben och det är glädjande
att se hur många unga personer
det är som ansöker om medlemskap med hänvisning till olika
aktiviteter. Man söker sig specifikt till MRC, junior- och annan
närrelaterad verksamhet förutom
de traditionella motiveringarna.
Jag tycker detta bådar gott för
framtiden.
Nu återstår inte annat för mig än
att påminna om jullunchen den 14
december, kommodorens nyårsmottagning den 13 januar