Kommodoren har ordet
Styrelsen har varje år under sensommaren tagit sig litet mera
rundlig tid för att granska linjerna för klubbens verksamhet,
närmast med tanke på det kommande nya året. Då har styrelsemedlemmarna och kommittéerna fått riktlinjer för hur verksamheten skall budgeteras och ledas i fortsättningen. Denna
gång ville vi alldeles särskilt lägga vikt vid denna diskussion,
för vi står inför byte vid rodret i vinter och nya prioriteringar
och nya synpunkter kommer att komma till tals under nästa år.
Det är helt givet att vi inte vill interferera på något sätt med
den nya kommodoren och de nya idéerna utan det får bli den
nya styrelsens uppgift att ta ställning till. Vi ville dock med
ovan nämnda diskussion bedöma om det fanns övergripande,
mer än en mandatperiod omfattande, utmaningar vilka klubben
borde jobba på.
Styrelsen trodde sig kunna slå fast vissa långsiktiga policyfrågor, vilka ur vår klubbs synvinkel borde vara högt på
prioriteringslistan när den årliga verksamheten utformas.
a) För att framgångsrikt kunna delta i och ordna viktiga internationella regattor i Helsingfors i framtiden krävs inte bara
samarbete mellan de tongivande klubbarna i huvudstadsregionen utan även målmedveten utbildning av funktionärer,
tävlingsledare och domare både generellt och inom klubben.
Fältet är idag synnerligen dynamiskt och ambitionsnivåerna är
höga. NJK riskerar att hamna i bakvattnet om vi inte i tid ser
oss om i vårt hus och stärker medvetandet om våra styrkor och
våra svagheter. Samarbete med våra kolleger runt i kring är en
nödvändighet, inte bara vid regattor utan även vad gäller båtmodeller och träning. Dessa frågor berör också vårt samarbete
med Seglareförbundet.
b) Samarbetet är också en nödvändighet på nordisk nivå.
Det vore en villfarelse att tro att vi bara har att lära oss av våra
kolleger i Sverige, Norge och Danmark. Vi har också mycket
att tillföra dem. Mina erfarenheter från diskussioner både på
kommodors- och exekutivnivå har varit enbart positiva. I en
globaliserande värld är Norden också ett ganska litet område
och kan bara vinna på att hålla i hop. Regelbundna träffar mellan seglare på alla nivåer är bara att fortsätta med.
c) Klubbens förhållande till seglareförbundet är idag tudelat.
Å ena sidan behöver vi förbundets stöd i våra internationella
strävanden och kontakter samt som lobbyorganisation gentemot
finska myndigheter. Utan den länken har NJK svårt att hävda
sig. Också i internationella regattasammanhang har förbundet
en plats. Tränarkompetensen vi kommer i åtnjutande får inte
glömmas bort, då den är synnerligen fruktbringande. Men
klubben betalar idag drygt tjugoniotusen euro i kontribution
till förbundet och gemene medlem har sannerligen rätt att ställa
frågan om klubben generellt sätt får valuta för pengarna. I det
dagliga värvet syns nämligen förbundet mycket litet och den
värdefulla kontributionen kommer bara en liten del av medlemmarna till godo. En diskussion på gott och ont om förbundets
och klubbens förhållande kommer säkert upp på dagordningen
in