NJK-nytt 6/2005 | Page 10

Vikingaträffen 2005 – lyckad samvaro med nordiska systerklubbar Foto:Ari Peltomäki Skärgårdssegling Söndagen den 14 augusti genomfördes en skärgårdskappsegling för IMS klasserna 1-3. Starten för den ca 26 sjömil långa seglingen gick klockan 10 utanför Sandhamn. I den relativt svaga sydliga till sydvästliga vinden seglade båtarna österut och rundade Gäddgrundet. Därifrån fortsatte seglatsen väster om Kajholmen via Yttre Tjärhällen tillbaka mot Kronbergsfjärden och målet vid Fyrpricksgrundet. Sammanlagt 20 båtar deltog ganska jämt fördelade på de olika klasserna. Snabbaste båt i IMS1 var Juha Korhonens ”Jumpin’ Jack Flash”, FIN-9335, i IMS2 vann ”Tetu IV” med Timo Kari vid rodret och bäst bland de 6 IMS3-båtarna var Tom Finell med ”Fifty Fun” från ESF. Seglingen bjöd på dramatik i form av ett par grundstötningar i trakten av Gäddgrundet. Också målgången på Kronbergsfjärden var såtillvida dramatisk att funktionärerna som samtidigt var engagerade i Sinebrychoff pokalseglingarna i sista minuten fick mållinjen på plats. Allt förlöpte dock väl. Erik O. Wallin Syftet med Vikingaträffen är att seglare från de nordiska kungliga klubbarna och NJK, som ju är kejserlig, träffas med några års intervall för att ha det trevligt tillsammans. Träffen anordnas turvis i de olika länderna Årets Vikingaträff gick av stapeln i Saltsjöbaden mellan onsdagen den 20 juli och söndagen den 24 juli och samlade 32 deltagande båtar från Danmark, 8 från Norge och 6 från Finland. En del av de finländska båtarna samlades 19.7 i Norrviken på Runmarö för att vara på lämpligt avstånd för nästa dags insegling till Sandhamn. I viken upplevde vi, och Dyssel i synnerhet, vikten av att säkra sin ankring, då en tysk båt som inte gjort det, på morgonen sakta men säkert draggade mot Dyssel. Thomas lyckades med hjälp av rop och knackningar väcka en yrvaken skeppare som intet ont anade. Följande morgon seglade vi mot Sandhamn dit Dyssel hann först med sina jättelika lättvindssegel. Vi hittade våra platser som var reserverade på förhand i Lökviken. Svårare hade norrmännen som anlände sist, men det var ännu ingenting mot vad folkbåtarna upplevde när de kom in efter dagens seglatser till en överfull hamn. Men sämjan gav rum. Det är underligt hur många båtar det ryms i en hamn som är full. Sa