å
p
änk
T
20
!
n
ö
milj
Återvinning av
GAMLA BÅTAR
Serietillverkningen av glasfiberbåtar började på 1960–70talen. En stor del av de båtar som då såg dagens ljus börjar
idag vara uttjänta. Man räknar med att livslängden för en
glasfiberarmerad polyester båt är ca 40 år. Idag finns det i
Finland ca 800 000 båtar. Årligen tas ca 1 600 plastbåtar och
400 trä/stålbåtar ur bruk.
Det sammanlagda antalet båtar i Norden närmar sig tre
miljoner, vilket är hälften av alla fritidsbåtar i Europa. Alla
båtar är inte tillverkade av
glasfiber, men antalet övergivna båtar kommer förmodligen att öka under de kommande åren. Också gamla
träbåtar kan klassas som
farligt avfall beroende på
vilka giftfärger som under
årens lopp använts för att
förhindra snäckor och andra
sjöodjur att fästa sig på båtbottnen.
Efter att man började
använda plast i båttillverkningen har omhändertagandet av uttjänta båtar förändrats.
Förr blev träbåtsvraken ofta liggande, efterhand bröt naturen ner dem, eller så eldade man upp dem. Glasfiberplasten
bryts inte ned utan den förr så kära båten är plötsligt enbart
problemavfall. De ämnen som i början användes för härdning av glasfiberplasten var betydligt miljöfarligare än idag,
varför det är speciellt viktigt att skrotningen sker på ett miljövänligt sätt.
I Finland är man något av en föregångare vad gäller skrotning av båtar, men informationen till båtägaren haltar betänkligt. 2005 tog Finnboat initiativet till ett projekt där man
kontaktade ett kommersiellt återvinnings bolag; Kuusakoski
Oy. Kuusakoski är expert på sitt område och driver tre stora
bilskrotningsanläggningar där man skrotar ca 600 bilar/dag.
Tillsammans uppgjorde man en modell där Finnboat informerade och understödde båtägare att använda sig av Kuusakoski Oy:s kommersiella avfallshantering och Kuusakoski å
sin sida skötte om uppsamlingen och skrotningen. Finnboat
har inget ekonomiskt intresse och Kuusakoski Oy accepterar
att de inte gör profit på båtskrotningen. Idag är förbränning
den bästa lösningen, då kan energin som bildas återvinnas. Forskning pågår i Finland och förhoppningen är att vi
får flera innovativa företag, som använder glasfiberskrot i
söndermalen form som en tilläggskomponent i t.ex. cement.
Det betyder att skrotningsavgifterna för båtfolket rimligtvis
borde sjunka.
En lösning på kostnaderna skulle vara om tillverkaren redan i försäljningspriset skulle ta i beaktande skrotningen så
att det inte blir den sista ägaren som står för skrotningen. En
kemisk framställningsprocess som i slutändan inte skulle vara
miljöfarlig skulle lösa många problem. Målet är idag att inga
båtar dumpas på avstjälpningsplatsen. 2016 blir det dessutom förbjudet att föra glasfiber till avstjälpningsplatsen.
Aluminiumbåtar kan så gott som helt återvinnas varför
skrotningen av dem är avgiftsfri.
Segling och Båtsport i Finland är medlem i European Boating Association (EBA) och i Nordiska Båtrådet (NBR). Skrot
båtar är ett hett samtalsämne både inom EBA och NBR. Inom
NBR strävar man efter att
skapa direktiv och ett återvinningssystem som kunde
implementeras i de nordiska
länderna.
Arbetsgruppen inom EBA
har utfärdat en slutrapport
som gäller ELB (End of Life
Boats). I rapporten för man
fram hur båtfolket eft \