NJK-nytt 5/2007 | Page 2

Kommodoren har ordet Efter en skön, omväxlande sommarferie, har livet återgått till det ”normala”. Havets kluckande har ersatts av bilars buller och avgaser. Livet på Björkholmen och Blekholmen fortsätter livligt, hösten betyder inte slutet på klubbens aktiviteter, tvärtom. Höstens program är fyllt av evenemang som båttorget, juniorträning nästan varje kväll, torsdagsseglingar, höstregatta, MRC kappsegling, Kajholmsbahia, kräftkalas osv. Trots alla aktiviteter kring hösten vill jag dröja kvar vid sommaren en stund. Ute på vår utsiktsplats invid Skiftet har vi med kikaren i högsta hugg spanat efter segelbåtar, motorbåtar, fåglar eller naturfenomen som tromber. Vi såg faktiskt en tromb men tack och lov dog den ut innan den nådde oss. Segelbåtarna har i stora skaror styrt kosan mot Åland, några har rentav seglat medan de flesta idag tycks välja att ty sig till motorn och låta seglen ligga kvar i gott förvar i bomkapellet. Förvånade har vi följt med dessa mastförsedda motorbåtar som i en vacker bris väljer att låta motorljudet överrösta vinden, vågens brus i stäven. I samma takt som båtbeståndet ökar ser man fler och fler båtar med Finlands flagga i aktern. I de flesta fall är båten antagligen hyrd, förhoppningsvis sjöduglig och utrustad med allt som lagen förutsätter. Det finns säkert också många som väljer att inte skriva in vare sig själv eller båten i någon förening. Vilken orsaken än är får man hoppas att kaptenen ombord känner till sitt ansvar. Den nya lagen om registrering av båtar som träder i kraft den 1 oktober 2007 är ämnad att öka säkerheten på havet. Alla segel och motorbåtar över 5,5 m berörs av den nya lagen. En båt, oberoende av typ, som har en motor på över 20 hästkrafter skall registreras. Ifall man skulle vara en stolt ägare till t.ex. en pråm med en bastu på, skulle man vara skyldig att registrera pråmen om den hade en 20 hästkrafters motor i aktern. Kanske skulle pråmen inte fartmässigt vara en stor säkerhetsrisk? I Danmark definieras registreringsbehovet för motorbåtar enligt principen: planande båt bör registreras. Möjligen kunde vi tänka om? Det nuvarande flaggreglementet förblir förhoppningsvis som det är idag oberoende av det nya registreringssystemet. Idag finns alla de NJK båtar som vill bära klubbens flagga i klubbens båtregister, båtarna besiktigas årligen. Alla NJK medlemmar förutsätts vara medvetna om klubbens flaggreglemente. Till min förvåning får jag höra att det så gott som varje sommar framkommer att det finns de medlemmar som tror att medlemskap i klubben ger dem rätt att föra klubbflagg trots att båten inte är inskriven i klubbens båtregister och förmodligen inte heller är besiktigad. Att segla är inte bara nödvändigt utan det är också ett ekologiskt sätt att ta sig fram på vatten. Vi lever på havet under några veckor varje sommar. Det gäller att ha den rätta attityden för att minimera nedskräpningen. Vi är tyvärr inte ensamma på havet. Idag är det tusentals båtar som utnyttjar våra naturresurser. I Finland har vi c:a 40.000 km havsstrand och c:a 130.000 km sjöstrand. Att hålla dessa stränder fria från avfall och skräp är en stor utmaning. För att lyckas måste varje båtfarare tänka på sitt ansvar. Miljöskydd baserar sig på frivillighet, det fordras bl.a. kunskap, eftertänksamhet, attitydförändringar och utgifter. För båtfararen behöver den ekonomiska delen inte vara så stor, det viktigaste är kanske soppåsar och så ett medlemskap i Håll Skärgården Ren. Vid provianteringen är det bra att ta sig en tankeställare. Vilka produkter lönar det sig att ta med? Se på förpackningarna, ofta är själva förpackningen mer skrymmande än själva produkten. Då man börjar fundera över dessa saker har redan en attitydförändring skett. Obehagliga incidenter i våra skärgårdshamnar sker, tack och lov, inte ofta. En tråkig incident i slutet av juli vid Högholmen har nått mina öron. Tack vare rådiga medlemmars ingripande kunde fridstöraren (icke medlem) köras bort. Med stigande antal sjöfarare som saknar kunskap om hur man beter sig på havet är risken naturligtvis stor att liknande incidenter blir fler. Klubbens stränga regler för klubbhamnarna är befogade och klubbmedlemmarnas handlingssätt spelar här en viktig roll. Det gäller vår gemensamma egendom och trivsel. Här hälsas Gunilla av Ingmar Eriksson med flaggan Våra seglares framgångar och uteblivna sådana, både internationellt och nationellt, finns närmare beskrivna längre fram i bladet. Speciellt glada och stolta är vi alla naturligtvis över att Team Silja Lehtinen lyckades knipa en OS landsplats i Cascais. Vi hade nöjet att dagligen följa med seglingarna via dagstidningen eller på nätet. Spaltutrymmet som seglingen fått under den gånga sommaren var stort. Först var det America’s Cup och senare fylldes sportsidorna av bilder och trevliga referat från Cascais. Vi får hoppas att flere sportredaktörer småningom får upp ögonen för den fina båtsporten. Gunilla Antas