78 SWANAR från 8 länder tävlade på Erstan
12
Nautor firade sitt 40-årsjubileum med att förlägga sin årliga
världsomfattande Swanregatta till Åbo. Turun Pursiseura, som
samtidigt firade sitt 100-årsjubileum, stod för arrangemangen
ute på banorna, medan Nautor svarade för det sociala i land.
Evenemanget, som ansågs vara den största internationella regatta, som arrangerats för havskappseglare i Finland någonsin,
rönte en enorm publicitet. Men då både Helsingin Sanomat
och Hufvudstadsbladet demonstrerade genom att inte med
ett ord beröra denna stora händelse, kan en redogörelse av
evenemanget här vara på sin plats.
Nautor uppvisade sin nyaste 82 fotare Zingala, men det
största intresset rönte ändå den allra första Swanen Tarantella
I. Diskussionen har ända tills nu gått het om vilken Swan
som var den allra först sjösatta av alla Pekka Koskenkyläs
båtar och det har funnits flere aspiranter. Jag fick här tillfälle
att övertygande bevisa att det inte kunde varit någon annan
än just vår första Tarantella. Pekka påpekade dessutom att
Nautor kunde grundas just tack vare denna order. Därför är
det förståeligt att Nautor nu har köpt hem denna förstfödda,
och vill visa upp den som sitt flaggskepp och som ett bevis
för att en 40 år gammal Swan kan se ut som ny.
För att skingra alla spekulationer om vilken Swan som var den
allra första hade Nautor uppmanat mig att på galamiddagen på
Åbo slott berätta om, hur det gick till då Tarantella I sjösattes.
Nautors födelse är ju full av dramatik så jag fick nöja mig med
att relatera endast några episoder. Speciellt populärt blev avsnittet om hur båten kom ut från garveriet i Kållby och skulle ut på
landsvägen och till hamnen. Bysmeden Helge hade byggt en
ypperlig trailer, som utan last inte hade haft någon svårighet att
passera en björkallé mellan varvsgården och landsvägen. Men
med båtens 6,5 ton´s belastning buktade sig däcken ut så att passagen blev för trång. Goda råd var dyra, men nautorgänget blev
aldrig rådlöst. Hastigt kom motorsågarna fram och så kapades
alla alléns björkar på den
ena sidan och passagen
var klar. Jag var dum nog
att undra, om pojkarna
hade bett markägaren
om tillstånd att fälla björkarna. Svaret var typiskt
för Pekkas gäng: Bättre
att först såga och sen
fråga. Mer än detta torde
knappast behövas för att
bevisa vilken Swan som
först kom ut från varvet.
Åbo stad räknar med
att över 100000 personer
(låter otroligt) kunde
beundra skönheterna på
nära håll, där de låg i
Aura å. Erstan verkade
trång under racet då 78
kryssare tävlade om utrymmet i den ytterst svaga vinden. Jag har tidigare påtalat det ologiska
i att arrangera havskappseglingar med stora båtar
såhär inomskärs i mycket
nyckfulla vindförhållanden, men en ståtlig syn var det.
Till öppningsceremonin hade man lyckats uppbåda både
riksdagens talman, självaste Lipponen, och från åbonoblessen
saknades knappast någon. Nautors styrelseordförande och huvudägare Leonardo Ferragamo verkade nöjd med valet av Åbo
som tävlingsort och lovade överväga Swan-regattor i Finland
också i framtiden. Även om familjen Ferragamo är speciellt
känd som ett betydande modehus i Italien, är han själv utan
tvivel en skicklig seglare. Han intresserade sig speciellt för de
allra äldsta Swanarna och på Tarantella II och dess besättning
offrade han mycken tid. Alla spekulationer om att flytta Nautor
till Italien har kommit på skam. Den österbotniska fackkunskapen borgar för Nautors framtid här.
Det är glädjande att Nautors nuvarande ägare äntligen inser
värdet av att kunna påvisa de gamla Swanarnas durabilitet, som
ger högsta möjliga återförsäljningsvärde. Gamla Swanar har
blivit värdefulla samlarobjekt, som allt oftare finner sin väg till
Finland. Under evenemanget i Åbo noterades det också med
tillfredsställelse att Pekka Koskenkylä nu äntligen rättmätigt
hyllades för sin insats som grundare av ett av världens finaste
båtvarv.
Seglingarna
Det sociala umgänget under evenemangets 5 dagar spelade en
stor roll, med galamiddagar för 7-800 deltagare i ett stort tält,
men det kappseglades på fullaste allvar i tre dagar. Åboborna
kände sig skyldiga till den ihållande stiltjen på Erstan och
påstod att något dylikt inte hänt någonsin förut. Många starter
måste uppskjutas och banorna förkortas, så att man hann i land
till prisutdelningen som skedde efter varje race. Då stor betydelse gavs åt totalresultatet oberoende av klass och banlängd,
beräknat enligt korrigerad tid per nm, räcker det att här nämna
de bästa placeringarna.