Dags att kontrollera bojkättingen?
16
Visst har du kollat bojkättingen på sommarstället? På utsatta
platser i skärgården kan till och med tre år vara tillräckligt,
något vi fick erfara då en av våra bojar på Pellinge sydspets
slet sig i höststormen. Eftersom platsen är utsatt brukar vi
byta kätting med ungefär tre års mellanrum. I år blev det en
grovare, 19 mm galvaniserad kätting, som vi hoppas ska hålla
åtminstone några år framöver.
En söndag i maj, passligt till sjösättningen, kom superdykaren
Patrik Grönqvist med fru Pia förbi för att hjälpa oss med bytet
av kätting. Att byta bojkätting är förstås inga svårigheter för
Patrik som är en av de duktigaste grottdykarna i världen och
i sitt jobb som brandman dyker i räddningsoperationer. Patrik
är en av de två finska dykare som för några år sedan återvände
till den vattenfyllda grottpassagen Plura-Steinugleflåget i
Norge för att bärga sina vänner som omkommit några veckor
tidigare. Vill man veta mer om den hemliga räddningsoperationen
är det värt att kolla dokumentärfilmen Okända djup
(Takaisin pintaan).
För en van dykare går bytet av kätting snabbt och smidigt.
Allting var väl förberett och kättingarna kapade i lämpliga
längder, 16 meter. Patrik dyker i torrdräkt med ett rejält lager
kläder och tjocka handskar, vilket för tankarna till tidiga
vårseglatser i optimistjollen då man var påpaltad till tänderna
med handskar så tjocka att man knappt kunde hålla i skotet.
Vattnet på 9 meters djup är 4 grader och sikten god. Många
gånger kan det vara svårt att hitta bojtyngderna så det lönar
sig att ha god koll på var de borde finnas ifall man har oturen
att bojen slitit sig. Den här gången hittades tyngden snabbt
och vi passade samtidigt på att byta till nya, fina bojar.
Cecilia Sandman
Foton: Cecilia och Johanna Sandman
Bojarna lastades på vid Sturjan (uttalas Sturjån här på
Pellinge) därifrån många sommargäster tar sig ut till sina
sommarställen på närbelägna holmar och skär.
Patrik kontrollerar utrustningen.