Flaggningskulturen
inom NJK
NJK är och skall alltid vara en föregångare vad gäller flaggningskultur i Finland.
Finlands flagga har sina rötter i den flagga som NJK i tiden tog i bruk och som i
sin tur härleddes från den ryska marinens
flagga. Traditionerna med flaggning inom
sjöfart i alla dess former har alltid varit
mycket central och traditionerna är både
djupa och långa. Detta omfattar både
flaggor, vimplar och standerter.
Undertecknad har under senaste
seglationssäsong aktivt iakttagit medlemmarnas flaggningsvanor både i skärgårds-, hem- och gästhamnar samt ute
på sjön. Generellt anser jag att medlemmarna har stor respekt för sina akterflaggor som i de flesta fall är rena och hela,
rätt dimensionerade samt stryks vid rätt
klockslag. En blick över en nattlig Hangö
hamn överaskar då ovanligt många numera lämnar flaggan uppe. Dessa kan
ju inte vara NJK:are eller hur? Men vad
gäller vimplar är användningen mer än
bedrövlig inom NJK. En blick upp i masterna på Björkholmen för ens tankar till
något helt annat än Finlands anrikaste
segelklubb. För det första är det väldigt
få som för vimpel. En del har dem på fel
sida, i fel ordning, slitna och urblekta
samt inte alltid hissade ända upp. Några
lysande undantag finns dock vill jag vara
tydlig med! Vår klubbvimpelkutym avviker från de flesta andra länders. I nästan
alla länder kör man med landets flagga
som akterflagga och har en vimpel med
en mycket stark egen visuell klubbidentitet. Hos oss, som har privilegiet att ha
en mycket vacker akterflagga, är klubbvimplarna direkt härledda från akterflaggan förutom i form och storlek. Då vi, till
skillnad från andra länders seglare, stryker flaggan kl. 21.00 på sommaren blir vi
”hel nakna” och framför allt oidentifierbara om vi inte har klubbvimpeln i topp.
Var nu med och visa att NJK är landets ledande klubb även inom flaggestetiken och – traditionen. Hissa stolt din
vimpel så alla ser att denna klubb samt
dess medlemmar har stil och tradition.
Jag hoppas att vi alla som rör oss där det
finns NJK båtar under säsongen 2014 skall
”se upp” med detta. Då menar jag att
”se upp” i masterna och se ett vackert
böljande hav av fina NJK-vimplar sakta
svaja i sommarbrisen. Har grannbåten
Stadens nya planer för Björkholmen och dess eventuella inverkan på den nya hemmahamnen?
Helsingfors stad utkom i slutet av
mars med en överraskande ny plan
gällande Björkholmen. När detta
skrivs har denna preliminära plan
inte ännu behandlats av stadsplaneringsnämnden.
inte vimpeln i topp behöver man inte
elakt kommentera det utan kan glatt
konstatera hur trevligt det är med dessa
vimpeltraditioner och samtidigt kasta en
förnöjd blick upp i egen mast. Vi skall
inte glömma motorbåtarna som gärna
skall följa samma tradition alternativt
använda motorbåtsvimpeln med våra nyländska färger.
Samtidigt passar jag på att slå ett slag
för igenkänningsstanderttraditionen. Se i
snart utkommande årsbok de hittills registrerade standerter och börja nu planera din egen. Denna tradition med egna
igenkännings-standert eller -vimplar odlades mycket aktivt inom NJK redan på
1800-talet. Kanske även du nu kan hitta
en förfaders vimpel eller annars anknyta
till något familjerelaterat för att hitta
din egen vimpelidentitet. Igenkänningsstandertgruppen hjälper gärna till med
bl.a. heraldiska frågor, former etc. Även
inom detta område hoppas jag att NJK
skall vara tongivande i vårt land.
För övrigt gällande flaggningsregler
hittar du bra information i NJK:s årsbok. Hoppas vi alla skall få se många fina
flaggningar i sommar och att alla båtägare deltar med liv och lust i detta flaggningstalko.
Salut
Magnus Vaenerberg
I vice kommodor
PS. Minns att endast båtägare, som är
medlem i klubben och som har båten
registrerad i klubben och vederbörligen
besiktigad, har rätt att föra klubbflagga.
(redaktörens kommentar).
Planen går ut på att utöka antalet
kontorsfastigheter etc. vilket skulle
öka antalet arbetsplatser, från planerade ca 2000, ända upp till 4500.
Det betyder uppenbarligen att
hamn mrådet som varit reserverat
o
för NJK:s hemmahamn, ytterligare
skulle minska från det tidigare planerade hamnområdet på 2,85 ha
(nuvarande 3,7 ha) och landområdet 1,05ha (nuvarande 2,1 ha). Staden är medveten om att detta utrymme inte räcker till för klubbens
behov, därför erbjuder staden ett
nytt område på Ärtholmens yttersta
udde. Ärtholmen har redan i ett år
varit högsta prioritet för klubben,
nu verkar det vara allt klarare att
NJK:s nya hemmahamn kommer att
förverkligas på Ärtholmen.
Det svåra är att vi förmodligen inte
mera har ett reservalternativ och
att tidtabellen för flyttet kan bli
stram eftersom staden synbarligen
vill utveckla Björkholmen i snabb
takt. Planritningarna och besluten
för Ärtholmen är ännu under arbete
och mycket preliminära. Vi jobbar
förstås på att så fort som möjligt
komma med konkreta förslag och
planer. P.g.a. stadens nya planer
och den stramare tidtabellen ser vi
att vårt tidigare estimat att inget
händer på 10-20 år, nu har reducerats så att vi förbereder oss på ett
flytt redan före 20-talet. Det som
också hjälper oss i vår planering är
att Helsingfors stad har lovat planera sin