NJK-nytt 2/2005

Kommodoren har ordet Nu är det sex år kvar. Till vad, kan den oinsatta fråga. Till jubiléet, så klart, lyder svaret. Det kan synas förmätet att redan nu på allvar börja tala om sådant som skall ske så pass långt i framtiden som sex år, men jag kan försäkra att det inte alls är det. Sådana här milstolpar i en förenings verksamhet har ofta en förunderlig effekt av vitaminspruta, medlemmarna engagerar sig gärna och fullödigt kring dylika tillfällen. Det ligger måhända i den mänskliga naturen att periodisera, men regelbundet återkommande märkesdagar brukar fascinera och aktivera. När klubben fyllde hundra 1961 hade förberedelserna inletts ﬂere år tidigare och festligheterna innebar att en stor grupp NJK:are blev vänner för livet genom de gemensamma strävandena. Nu skall vi också börja titta framåt av samma orsaker, för det kommer att ﬁnnas segling också efter vårt 150-års jubileum 2011. Jubiléets uppgift skall i första hand bli att skapa och svetsa samman en klubb som just genom sin ålder hela tiden behöver olika typer av påminnelser för att hålla ångan uppe: klubben är så stor och representerar så många olika intressen, att det gör bara gott att litet blåsa på samma kol emellanåt. Vi har tidigare talat om jubileumsfonden NJK 150, som samlar in pengar för verksamheten efter 2011, för att ge klubben en ﬁnansiell plattform att stå på. Vi har talat om historiken, som skall ge oss seglare en ideologisk plattform att stå på. Nu kommer sedan styrelsens tredje beslut i frågan: på sitt februarimöte tillsatte styrelsen jubiléets koordinationskommitté vars uppgift att under 2005 dra upp ramarna för hela jubiléet, avgöra vilka tyngdpunkter det skall ha och hur medlemmarna bäst kan vara med och ﬁra. Till medlemmar i denna utsågs Carl G. Nordman, Rolf Therman och undertecknad. Rolf är huvudkoordinator. Gruppen inledde sitt arbete omedelbart och kommer att sammanträda nästa gång i maj. Den fjärde frågan som sysselsätter styrelsen i denna sak är sedan egentligen den viktigaste: hur skall klubben kunna högtidlighålla sitt jubileum segelsportsligt? Vilka regattor kan vara intressanta, vilka publikdragande, vilka sportsligt utmanande? Segelnämnden och andra vice kommodoren Erik O. Wallin har här en svår nöt att knäcka, målen har som vanligt ställts högt. Men det är inte hela sanningen: Vi kommer också att gå ut bland kommittéerna, spänna ögonen i en intet ont anande kommitté ordförande och ställa frågan: hur kan just din kommitté bidra till att ﬁra detta jubileum? Det skall bli mycket roligt att se förslagen i sinom tid! Som sagt, det är långt föröver. Bara det inte går som banankontainerbåtskaptenen i Karibien jag nyligen läste om, han som i lugn och ro korsade farvattnen söder om Haiti en natt och i sista stund korrigerade kursen några streck babord. Då rände han rakt in i den Swan 441, vars ljus han nog sett men missbedömt avståndet till. Han trodde att lanternan var längre bort... Saker kan ibland vara närmare än de vad de verkar vara. Mina läsare har säkert sett att Björkholmspaviljongen nu småningom håller på att bli färdig. Det har inte varit ett lätt projekt och vi kommer att vara tvungna att dra åt svångremmen litet, för vattenskadorna var betydligt värre än vad vi trodde. Nu borde det vara bättre liksom även Cecilias kansli, som numera försetts med disk och borde ge arbetsro åt den jäktade personalen. Styrelsen ber en stilla bön att medlemmarna också skall respektera arbetsron och komma ihåg att inte längre urskillningslöst mullra in i kansliet utan prata över disk. Då hinner alla med mera. Både Björkholmens och Blekholmens hyreskontrakt är ju som känt under övervägande och båtklubbarnas gemensamma intresseorgan i Helsingfors, HELVENE, förbereder en demarche för lättnader med markhyror och båtplats hyror. Vi måste väl erkänna att marknadsmässigheten till slut har kommit in också i den kommunala tarifferingen men nuvarande ”gängse pris på allting”tänkande känns nog litet främmande för oss redan en gång skattebetalare. Det ﬁnns dock även goda saker i proceduren och det skall vi ta vara på. En annan aspekt som nu nyligen kommit upp har varit Helsingfors stads miljönämnds beslut om nya miljökrav. Det innebär mycket strängare regler vid sjösättning, upptagning och rengöring av

NJK-nytt 2/2005 | Page 2