Operakaraoke och kalakukko
måsten för sötvattenspirater
Varför inte segla på insjöarna i sommar?
Förra sommarens semestersegling gick
genom Saima kanal och vidare upp till
Kuopio. Tur retur.
Det är en trevlig och omväxlande rutt
och sötvattenseglingen överträffade våra
förväntningar - inte minst för att bekanta
skämtsamt varnat för att man på insjöarna får kvistar i sittbrunnen. Det är lätt
att rekommendera Saimen för seglare
som vill prova på en annorlunda segling
i sommar.
Tre saker ska man ha klara för sig. Två
14
personer klarar galant att slussa en medelstor segelbåt genom de åtta slussarna
i Saima kanal. I slussväggarna finns flytande pollare som följer med vattnet
uppåt och nedåt. Man lägger en ögla runt
pollaren och behöver inte göra annat än
hålla fast.
Med en masthöjd på över 12 meter går
det bra att segla upp till Kuopio (och vidare till Idensalmi) om man följer djupfarleden. Tyvärr kan man inte gå den
vackra leden via Heinävesi med mast
över 12 meter. Det är dock skäl att hålla
koll på kraftledningarnas höjd: en Esboseglare mörklade i somras
Taipalsaari då han rev av
en kraftledning med riggen.
Vinden på insjöarna är
inte lika jämn som på
havet. Man får vänja sig
vid att den kommer i pustar: vindhastigheten och
-riktningen kan variera
kraftigt under dagen.
Spinnaker öring kräver ett
f
förhåll så att man inte råkar ut för överraskningar i
trånga passager.
Förberedelser
Lite papperskrig krävs
före avfärd, även om det
förefaller som om byråkratin är ett arv från Sovjettiden som man inte tar
så hårt på längre. En förhandsanmälan ska göras
till Förvaltningsnämnden
för Saima kanal (Saimaan
kanavan hoitokunta, hittas
på nätet) i Villmanstrand.
Nämnden ger även råd om
hur man ska förbereda
färden. Ombord ska bl.a.
finnas en besättningsförteckning, pass och båtens
registrerings okument.
d
Båtens
registernummer
Saima kanal är inget
skils ässo ike – slussning
m
d
med flytande pollare gick
galant.
eller namn ska tydligt anges på en banderoll som man fäster i mantåget, svart
text på vit botten.
Innan man lämnar Finland går man in
till sjöbevakningsstationen på Aspö eller
Santio för pass- och tullgranskning. Vi låg
över natten på Santio för att tidigt följande morgon starta mot Ryssland. Man
ska nämligen gå 45 NM utan avbrott till
den första slussen Brusnitchnoe där ryska
myndigheter förrättar pass- och tullgranskning. Det är inte tillåtet att avvika
från farleden under färden mot Viborg.
På vägen lönar det sig att hålla ett öga
på GPS:n eftersom vissa på sjökortet utmärkta remmare saknas.
Landstigning
förbjuden...
Efter första slussen - Brusnitchnoe - finns
en brygga i kanalen där man kan lägga
till och övernatta. Det finns till och med
en sliten tupp och sopsälle en bit från
bryggan, och på andra sidan kanalen en
bensinmack där man kan tanka båten
och köpa dryckjom. Enligt regelverket
är landstigning förbjuden, men både
tullmän och gränsbevakare lät oss rasta
skeppshunden Ronja under kanalfärden.
En tax-free shop mitt i ödemarken lockade gastarna till olagliga inköp som tullen
i Nuijamaa lyckligtvis inte noterade .
Kanalfärden räcker ca åtta timmar inklusive de åtta slussarna. Ifall man stöter på
stora lastfartyg som går före i slussarna
kan färden räcka längre. Vi upplevde
inga problem under kanalfärden, även
om passgranskningen ut från Ryssland
vid slussen Pälli drog ut på tiden. Ett
tips: det lönar sig att hålla koll på vilken
sida de flytande pollarna finns i följande
sluss, så att man i god tid hinner flytta
över fendrarna till rätt sida.
Bad i Villmanstrand
Efter kanalfärden gick vi in till Villmanstrand och lade till mitt i staden nedanför
kasinot där gästbåtarnas besättning kunde använda spa-avdelningen och äta frukost. Från segelföreningen i Kuopio hade
vi fått en ruttbeskrivning med lämpliga
övernattningsställen som vi troget följde
från Villmanstrand norrut. Hietasaari är