hot eller kränkningar. Det kan vara svårt att
spåra den användare som publicerat ett hot
eller en kränkning. Men genom att utvidga
tillhandahållarnas skyldighet att ta bort
meddelanden så kommer i alla fall själva
hotet eller kränkningen att raderas vilket
kanske är det viktigaste för den som blivit
utsatt.
– Dessutom har vi lämnat flera förslag
på ändrade skrivningar för att göra det
tydligare för polis och åklagare men även
allmänheten, var gränsen går mellan vad
man får, och inte får, säga om andra på nätet.
Nu har ni presenterat era förslag. Vad händer
härnäst?
– Det är angeläget att de lagändringar som
vi föreslagit genomförs så snart som möjligt.
Vårt förslag är att de flesta ändringarna
ska träda i kraft den 1 juli 2017. Vi har även
föreslagit ändringar i tryckfrihetsförordningen, som är en grundlag, vilket innebär
att det krävs ett mellanliggande riksdagsval
innan ändringarna kan träda i kraft. Därför
föreslår vi att dessa ändringar träder i kraft
1 januari 2019.
96 procent av näthatarna kommer undan
Brottsförebyggande rådet, Brå, har på
uppdrag av regeringen kartlagt polisanmälda hot och kränkningar riktade mot
enskilda personer via internet. Av de
drygt 700 anmälda hot och kränkningar
som Brå har granskat lades 96 procent
(!) ner av polis eller åklagare.
Enligt Brå finns det flera förklaringar
till varför så få polisanmälningar om hot
och kränkningar på nätet leder till åtal.
En orsak är att den anmälda händelsen
inte kan klassas som ett brott, vilket omfattar drygt var tionde polisanmälning
som Brå granskat. En annan orsak är att
det inte går att väcka åtal om den utpekade gärningspersonen är under 15 år
och alltså inte är straffmyndig.
Den vanligaste nedläggningsorsaken
är dock utrednings- eller bevissvårighe-
ter. Det handlar dels om svårigheter att
identifiera en misstänkt gärningsperson,
dels om svårigheter att åstadkomma en
tillräckligt god bevisning.
Brå konstaterar i sin studie att flera av
de anmälda händelserna som rubricerats som förtal eller ofredande förmodligen även hade kunnat rubriceras som
brott mot personuppgiftslagen. Trots
att personuppgiftslagen troligtvis skulle
kunna användas för en del av de brottsutredningar som nu i stället lagts ner,
används den ytterst sällan. Enligt åklagare som Brå har intervjuat b