riskerar fängelse. Det kan även handla om
bild, film eller uppgifter som rör någons
hälsotillstånd eller någon som utsatts för ett
allvarligt brott eller befinner sig i en mycket
utsatt situation. Det spelar ingen roll om
uppgifterna spridits muntligen, på papper
eller på internet.
– Vi föreslår att straffet för olaga integritetsintrång ska vara böter eller fängelse i
högst två år. Är brottet grovt så ska straffet
vara fängelse i lägst sex månader och högst
fyra år. Vid bedömningen av om brottet är
grovt så ska man ta hänsyn till sättet som
bilden eller uppgifterna spridits, omfattningen av spridningen och om syftet varit att
”medföra mycket kännbar skada för den som
bilden eller uppgiften rör”.
Yttrandefriheten inte hotad
Det finns en risk att åtgärder för att komma åt
näthat kan inskränka yttrandefriheten. Hur har
ni resonerat kring den frågan?
sådant exempel skulle kunna vara
den film som publicerades förra
året och som visar när några väktare kommer i handgemäng med
två flyktingbarn i Göteborg. Även
om barnen i filmen är i en utsatt
situation så skulle spridningen av
filmen kunna vara försvarlig.
Ni föreslår ett nytt brott: olaga integritetsintrång. Vilka andra förslag har ni lagt fram?
– Flera av våra andra förslag häktar
i den nya straffbestämmelsen om olaga
integritetsintrång. Bland annat vill vi att
bestämmelsen om olaga hot ändras så att
det kan vara straffbart att hota med att
sprida mycket integritetskränkande bilder
och andra uppgifter om någon annan, det vill
säga att hota med att utsätta någon för ett
olaga integritetsintrång. Vi föreslår även att
rätten till brottsskadeersättning utvidgas så
att den som råkat ut för olaga integritetsintrång kan få ersättning.
Kort efter att
Gudrun Antemar
presenterat sin
utredning inledde Dagens Nyheter en artikelserie om näthat
kallad ”Hoten
och yttrandefriheten”.
thatarna stoppas
– De senaste årens snabba teknikutveckling har stärkt yttrandefriheten
men har också gjort att gränsen mellan
yttrandefriheten och allas rätt till en privat
sfär har förskjutits och att hot och andra
former av kränkningar av den personliga
integriteten tagit nya former. Det måste råda
en balans mellan rätten att uttrycka sig och
rätten att inte behöva bli utsatt för hot och
kränkningar.
– I samtliga förslag vi lägger fram i utredningen har vi gjort en avvägning mellan rätten till yttrandefrihet och rätten till skydd av
den personliga integriteten. Ta exempelvis
vårt förslag till straffbestämmelse för olaga
integritetsintrång. Det kan finnas fall då det
finns ett allmänintresse av att en bild eller
uppgift sprids, även om den exempelvis kan
röra någon i en mycket utsatt situation. Ett
Integritet i fokus nr 1-2016 – Datainspektionen
– Redan idag har den som tillhandahåller
en sajt eller tjänst där användare kan publicera och läsa meddelanden en skyldighet
att ta bort meddelanden som rör uppvigling
och hets mot folkgrupp. Vi föreslår att tillhandahållarna även ska vara skyldiga att ta
bort meddelanden som uppenbart rör olaga
hot och olaga integritetsintrång. Lagtekniskt
är det här en liten ändring men den kan få
stor betydelse för enskilda som utsatts för
Integritet och straffskydd
Utredningen Integritet och
straffskydd (SOU 2016:7) har
haft som övergripande uppgift
att göra en bred översyn av det
straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet, sär-
fa k ta
skilt när det gäller hot och andra kränkningar. En expert från
Datainspektionen har medverkat
i utredningen. Här kan du hämta
utredningens betänkande i pdfformat: http://j.mp/straffskydd
7