Gállok Magazine Volume 2014 - Page 4

Gállok nnnn Hotad renskötsel Framför allt två samebyar berörs av gruvplanerna i Gállok. Jåhkågasska tjiellde har sina vinterbetesmarker i det planerade gruvområdet och samebyn kommer att skäras av på mitten om gruvan blir verklighet. Sirges sameby är Jåhkågasskas granne i norr och Sveriges största sameby. För Sirges skulle den omfattande infrastruktur som en gruvetablering medför få förödande konsekvenser för byns renskötsel. Prospekteringsbolagets förslag till transportlösningar för malmen från Gállok. Gemensamt för alla alternativ är att de klyver Sirges sameby i två delar. Trafiken längs en eventuell järnväg uppges av bolaget till 3-4 tåg i vardera riktning per dygn. Det innebär en trafikökning gentemot idag på närmare 1000 %. Trafik med lastbil skulle innebära uppemot 360 lastbilar per dygn som trafikerar sträckan Gállok – Vajkijaur. En lastbil var 4:e minut längs Kvikkjokkvägen (väg 805). En ökning med 1030 %. Utöver de hårdast två drabbade samebyarna kommer många fler att påverkas. Längs malmens tänkta transportväg finns 350 renskötselföretag och de berörda samebyarna har tillsammans ett högsta renantal på cirka 70 000. Kartbilden visar mineralprospektörens vision, som de kallar Jokkmokk Mining District. Målet är således betydligt fler gruvor än det järnmalmsdagbrott som nu är aktuellt i Gállok. Sedan kartbilden togs fram har ett nytt stort undersökningsområde efter järnmalm tillkommit, nämligen Ågåsjiegge nr 2. Området ligger kant i kant med det stora blåmarkerade området för koppar vid Nautijaur. Ågåsjiegge är en del av det vidsträckta gammelskogsområdet Jelka-Rimakåbbå som också är klassat som Natura 2000-område och bland annat är Europas rikaste lokal för den rödlistade ringlaven. Jåhkågasska Sirges I JÅHKÅGASSKA TJIELLDE finns idag 26 registrerade renskötselföretag. Byn gränsar i norr mot Sirges sameby och i söder mot Tuorpons sameby. Det är en fjällsameby vars renbetesområde sträcker sig från norska gränsen i väster till kustlandet i öster. Sirges sameby verkar inom Jokkmokks kommun och har mer än 100 renskötande medlemmar, men det totala antalet medlemmar inom samebyn överstiger 400. Det är en fjällsameby som flyttar med renarna efter årstiderna, på sommaren är renarna västerut på kalfjället och på vintern österut i skogslandet. FÖR JÅHKÅGASSKAS DEL skulle en gruva i Gállok innebära att samebyn klyvs i två delar i ett område där byn redan idag är smal. Förutom att vinterbetet skulle gå förlorat, innebär det att inget utrymme skulle finnas kvar för renflyttning varken norr eller söder om gruvområdet. Jåhkågasskas renar flyttas idag till fots antingen genom samlad flytt, eller genom ströflytt, där renarna vandrar själva mellan sommarbeteslanden till fjälls och vinterbeteslanden i skogslandet. I SITT YTTRANDE till Bergsstaten om gruvplanerna i Gállok skriver Jåhkågasska att det tilltänkta gruvområdet är av avgörande betydelse för att samebyn ska kunna fortsätta att existera och bedriva renskötsel. JÅHKÅGASSKA HAR TVÅ större flyttleder som ödeläggs om gruvan blir verklighet. De här flyttlederna är också utpekade som riksintresse för rennäringen. Dessutom är Björkholmsberget, av vilket Gállok utgör en del, ett sådant område där vinterbete nästan alltid är tillgängligt, även under vintrar då väder och vind har försvårat betet på andra håll inom samebyn. Därför har Björkholmsberget ett mycket högt värde för Jåhkågasska. Förutom det angivna drygt 1000 hektar stora gruvområdet tillkommer en störningszon om minst fem kilometer. JÅHKÅGASSKAS SLUTSATS om gruvetableringens påverkan är otvetydig: ”Detta omöjliggör renskötsel inom Jåhkågasska Tjellde.” Samebyn konstaterar också att ”Om samebyn tvingas upphöra med sin verksamhet får detta inte bara betydande konsekvenser för de enskilda renskötande medlemmarna utan även för de samiska livsmiljöerna i stort.” “ Samebyn anser riksintresset för mineralutvinning och riksintresset för rennäring är att anse som oförenliga. Ett av Sirges kärnområden är Nautijaurområdet som ligger i anslutning till gruvområdet vid Gállok. Här betar renar under en stor del av året. Effekterna av gruvverksamhet i detta område innebär störningseffekter relaterade till buller, dammning och ökad trafik. Men även indirekt påverkan på både marklavar och trädlavar påverkar renskötseln. I tillägg till detta kommer renens naturliga undvikande av störningskällor göra att stora delar av betesområdet inte går att nyttja. Renar betar framförallt olika träd- och marklavar under vintern. Eftersom lavarna tar sin näring från luften är de särskilt känsliga för dammning och andra luftföroreningar. Studier visar att renar nära gruvområden ofta har förhöjda metallhalter i vävnaderna. De transportlösningar som gruvprospektören Jimab har föreslagit sträcker sig alla rakt genom hela Sirges sameby (se kartbild och bildtext). Redan idag är trafikrelaterade förluster av ren omfattande för de flesta samebyar. Inom Sirges sameby går idag stambanan och inlandsbanan, den senare har idag väldigt låg trafikbelastning. När det gäller vägtrafik finns ett påtagligt samband mellan antalet renpåkörningar och vägens trafikbelastning. Idag betar Sirges sina renar vintertid längs väg 805 hela sträckan mellan Gállok och Vaikijaur. Barriäreffekter av befintlig vattenreglering är påtaglig i Sirges sameby. Ytterligare påverkan riskerar att utestänga samebyns medlemmar från betesområden livsviktiga för samebyns fortlevnad. Samebyn anser riksintresset för mineralutvinning och riksintresset för rennäring är att anse som oförenliga. Fler samebyar påver kas TUORPONS SAMEBY har sina marker söder om gruvområdet. Vid en gruvetablering skulle Jåhkågasska tjielldes renar tvingas söderut in på Tuorpons område, vilket skulle innebära ökade arbetsinsatser och därmed ökade kostnader för såväl Tuorpon som Jåhkågasska. ÖKAD TÅGTRAFIK på inlandsbanan eller annan infrastruktur för malmtransporter skulle också innebära en påtaglig påverkan för Slakka skogssameby, som ligger mellan Stora Lule älv och Lilla Lule älv, då transporterna skulle gå rakt igenom byn. ANTINGEN DET kommer att handla om nybyggd infrastruktur eller ökad belastning på befintliga järnvägar och vägar kommer samtliga samebyar som finns längs de transportvägar där malmen ska fraktas, att känna av en gruvetablering i Gállok. I de samebyar som idag gränsar till gruvområdet eller kantar malmens tänkta väg finns idag 350 renskötselföretag som på ett eller annat sätt kommer att drabbas av en gruvetablering i Gállok.