kräktes i påsen. Rickard behövde en stund ifred och frisk luft för
att samla sina tankar.
Efter pizzorna hade Jocke börjat återfå lite färg men han hade ännu
inte vågat sig på att ta en snus. Rickard hade sjunkit ned i fåtöljen
igen och smuttade på sin Cola. Samtalet hade återigen kommit att
handla om Rickards beslut att lämna försvarsmakten.
”Mår man inte bra ska man inte hålla på med det. Då får man
hitta något annat.” Jocke rapade och grimaserade.
”Ja. Det var ju inte meningen att starta dagen med den här
skiten.” Rickard kom på sig själv med att hyperventilera. Det som
inte sades, men som de båda var mycket medvetna om var att Rickard hade för avsikt att se till att ingen riskerade att drabbas av hans
inkompetens. Någonsin. Det fanns som han såg det bara en permanent lösning på problemet. Ingen Rickard inget problem.
”Nä men det kan ju vara skönt att känna att polarna inte bara är
till för att supa med. Det är inga problem för mig om du behöver
snacka. Hellre det än att du gör något dumt utan att jag fått en
chans att... du vet.”
Rickard nickade, han kände sig domnad och kunde inte förmå
sig att möta Jockes blick. Helst ville han bara bli lämnad ifred. ”Jag
är bara så jävla trött på att må så här. Jag har ingen lust längre.”
Han skämdes och kände sig patetisk. Det var bra att Jocke snart
skulle slippa höra hans ältande.
Jocke satt och knådade en försiktig portion baksnus. ”Men skit i
det där nu, nu är det gjort. Vad ska du göra nu?”
Skjuta mig i huvudet, överdosera på värktabletter och sprit, simma
mot Estland, packa fallskärmen fel...
Jocke stoppade prövande snusen under läppen och verkade lättad när han inte direkt blev illamående igen.
Rickard harklade sig. Han hade redan tidigare konstruerat en
lögn för den händelse någon skulle fråga. ”Jag ska anmäla mig som
sjuksyrra till några bemanningsföretag, kanske kan jag få jobb på
ambulansen. Kniper det ordentligt borde man ju kunna få nåt väktarjobb kanske. Stora planer.” Lögnen kändes krystad. Nu fick han
försöka avfärda Jockes farhågor och se till att han inte tog på sig
skulden när skiten sedan var avklarad. Han satte sig igen.
34
39