Nyländska Jaktklubben
NJK:s kansli:
Kopparsundsgränden 9, 00200 Helsingfors
Kansliets öppethållningstider:
maj-juni: tisdag 12–18
onsdag och torsdag 12–16
fredag 10-14
juli: tisdag 12-18
Kontaktuppgifter:
www.njk.fi
e-post: [email protected]
Kansli:
Cecilia Malmgren & Rasmus Björkvall
(09) 675 007
[email protected]
Annonsförsäljning:
Rasmus Björkvall 040-834 6868
[email protected]
Sponsorering och företagsseglingar:
John Bergman 040-539 3931
[email protected]
2
Koordinator för junior- och tränings-
verksamheten, samt Sailing Center:
Piu Nyberg 045-676 7765
[email protected]
Chefstränare:
Kasimir Johansson 040-526 4687
[email protected]
Hamnmästare Blekholmen:
Sammy Lundberg 09-636 047
[email protected]
Hamnmästare Björkholmen:
Emil Castrén 045-185 0202
[email protected]
Nattvakten 050-349 2343
Redovisning:
[email protected]
Ansvarig utgivare:
Informationskommittén
Redaktör: Johanna Sandman
Tryckning: WhyPrint
Ombrytning: Christel Westerlund
NJK-nytt nr 3/2019:
- materialet in senast 28.8.2019
- utkommer vecka 39
Annonspriser:
1/1 sida
660 e
1/2 sida
330 e
1/4 sida
220 e
Streamer
700 e / år
Sampostning 2000 e
Pärmbild: Flagghissning på Blekholmen,
Klubbflaggan 100 år Foto: Johanna Sandman
Kommodoren
har ordet
Vi hissade klubbflaggan 100 år efter första gången 18.5.1919 kl. 15.
Jag återger denna gång mitt tal till festpubliken i Kommodorens spalt:
Den 18.5.1919 kl. 15 hissades den nya
klubbflaggan här på Blekholmen. Vi känner
till händelsen genom våra egna arkivupp-
gifter: årsboken 1920 och 1941, Frisk Bris
och genom artiklar i Hufvudstadsbladet och
Dagens Press.
Det högtidliga ögonblicket firades i samma
sällskap som nu, med försvarsmakten, tull-
verket, lotsverket, staden och kommodorer
från segelsällskap.
NJK är Finlands äldsta registrerade
idrottsförening, närmare bestämt förening
nr 7 i föreningsregistret, som för övrigt till-
kom först 1919, 58 år efter NJK:s grundande.
Som sjöfarare kan jag inte tänka mig en
farkost utan flagga. I så fall fattas något vi-
talt. Som jurist har flaggan också betydel-
se, den definierar utomlands vilket lands
lag tillämpas ombord.
Hur blev då NJK:s flagga en finsk symbol
och hur kom klubbflaggan till?
NJK grundades då Finland var ett stor-
furstendöme i det mäktiga ryska kejsar-
dömet. Kejsar Alexander II var regent då
NJK:s stadgar stadfästes 4.3.1861, som den
första idrottsföreningen. Äldre oregistre-
rade idrottsföreningar fanns säkert även i
Helsingfors och med säkerhet i Björneborg.
NJK fick en snarlik flagga som den kejser-
liga flodjaktklubben i St. Petersburg. En vit
flagga med rakt blått kors och stadens he-
raldiska vapen i det övre vänstra hörnet.
Nylands vapen i NJK:s flagga förbättrades
med en kejserlig krona istället för den
grevliga krona som prytt vapnet i århund-
raden dessförinnan.
Finska seglare, i begynnelsen NJK-seglare,
sedan så småningom Åboseglare, Airisto Se-
gelsällskap och Wiborgsseglare, Wiborgs Läns
Segelsällskap seglade alla under en snarlik
flagga. Segelföreningarna ökade till antal
under slutet av 1800–talet. Enligt boken Fin-
lands segelföreningar från 1894 fanns det 12
registrerade segelföreningar i Finland.
Alla dessa seglade under blåvit flagg och
i allt större utsträckning runt Östersjön.
Hos våra nordiska grannar kom därför den
blåvita flaggan att bli en finsk symbol. Den-
na förstärktes hela den återstående tiden
som storfurstendöme, eftersom flaggans
grundkaraktär, trots förryskningsåtgärder-
na, förblev blåvit.
När Finland vunnit sin självständighet
1917 och genomlevt inbördeskriget våren
1918 började man jobba för en ny na-
tionsflagga. Efter många turer valdes den
blåvita korsflaggan till nationsflagga och
seglarna stod inför faktum att deras gamla
klubbflagga inte längre var kurant.
Det var då NJK:arna Gunnar L. Sten-
bäck och Carl Slotte, även medlem i HSS,
började skissa på en ny klubbflagga. Man
placerade ett kors till inom det blåa kor-
set. Först jobbade man med Nylands fär-
ger och lade ett gult kors inom det blåa,
men det vann inte understöd, eftersom
det vid det här laget fanns tiotals segel-
föreningar utanför Nyland i hela Finland.
Då kom Stenbäck och Slotte på idén att
placera ett vitt kors vars tjocklek var en
femtedel av det blåa, och flaggan vi hissar
än i dag kom till.
När flaggan hissades för hundra år sedan
var Finland i byggnadsskedet. Grundla-
garna stiftades, torparlagen ”Lex Kalliala”
planerades och förbudslagen skulle strax
träda i kraft. Vi ville bygga ett stolt land,
och ta vederbörlig distans till det förgång-
na. I talen vid flagghissningen kunde ivern
att dana nytt skönjas.
Mot den bakgrunden är det en intressant
detalj att den 18 maj är den siste ryske kej-
saren Nikolaj II födelsedag. Han hade varit
klubbens första hedersmedlem under sin
regenttid. När man under förryskningspe-
rioden undvek att hissa flaggan just denna
dag, valde man dagen trots allt för den his-
toriska flagghissningen 1919. Var det av re-
spekt för den arkebuserade första heders-
medlemmen eller för att verkligen vädra
ut allt det gamla genom att hissa den nya
klubbflaggan just denna dag?
Ett fyrfaldigt leve för NJK:s flagga!
Mats Welin